Pias Skrivtips: Därför blir Allt jag fått lära mig av Tara Westover en bestseller

I april skrev en person i FaceBook-gruppen Författare på FB skrev att han läst en fantastisk bok: Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Och omedelbart kände jag:

Den där boken kommer att bli en bestseller!

Jag håller på med min egen studie av bästsäljande böcker och har läst flera forskningsrapporter och studerat en mängd megabästsäljande böcker för att se vad de har gemensamt. Jag hade ännu inte läst Allt jag fått lära mig av Tara Westover - ändå kände jag starkt att boken skulle bli en bestseller.

Varför?

Jo, en megabestseller är en bok som säljer i mångmiljonupplagor världen över, som svävar upp på topplistorna från en dag till en annan och tar läsarna med storm. Det är en bok som de flesta hört talas om och som får så stor inverkan att de på ett eller annat sätt påverkar samhället. 

För att en bok ska lyckas bli en sådan mega bestseller krävs att ett antal faktorer är uppfyllda.

  • För det första måste boken vara välskriven, tilltala läsarna och få dem att vända blad. Jag förstod av den här killens upprymda beskrivning av boken att den uppfyllde detta kriterium.
  • För det andra måste boken ligga rätt i tiden.  Jag läste baksidestexten och boken är en självbiografi om att växa upp i en familj som förbereder sig för domedagen och prepperskulturen har vuxit sig allt starkare de senaste åren. Alltså låg den rätt i tiden.
  • För det tredje måste boken snappas upp av de stora förlagen med muskler att marknadsföra den på rätt sätt. I sitt hemland USA är boken utgiven av Random House Publishing Group som är ett världens största förlag och boken hade redan seglat upp på bästsäljarlistorna i USA och sålts till 26 ländar, varav ett var Sverige. Här ges boken ut av Natur & Kultur som är ett de stora förlagen i Sverige. 
  • För det fjärde måste boken bli en snackis. Kort efter att jag uppmärksammat boken var det flera kända författare som började twittra om att de läst boken.
De fyra viktiga faktorerna för en mega-bestesller är därmed uppfyllda och jag beställde boken från nätbokhandeln, mycket spänd på vad det var jag skulle få läsa.

Och WOW! säger jag bara. Vilken bok.
 

Mer än bara om prepperskulturen

Om jag trodde att boken låg rätt i tiden för att den handlade om prepperskulturen så hade jag fel. Den handlar om så mycket MER än bara prepperskulturen. Boken berör många av de stora världsomvälvande frågor vi står inför just nu och gav mig oerhört mycket att tänka på.

Tara växer upp i en mormonfamilj Idaho med sina föräldrar och sex syskon. Fadern blir mer och mer fanatisk i sin övertygelse om att staten är satans verk och allt som är statligt är farligt. Han bygger upp förråd av mat, bensin och vapen så att familjen ska klara sig när den stora domedagen inträffar. Tara får inte gå i skolan, och mamman som har till uppgift att undervisa henne och syskonen lär barnen att läsa och skriva, men det är allt. I övrigt får barnen springa fria på berget, hjälpa mamman att plocka örter och blanda tinkturer och hjälpa fadern i hans livsfarliga skrotupplag. 

Fadern är övertygad om att allt som sker är guds vilja och följer därför inga som helst säkerhetsrutiner. Det är både ett och annat finger som ryker i hans verksamhet och då är det modern som rycker ut med sina hemmabrygda dekokter. Sjukhus är inte att tänka på, inte ens när olyckorna är så allvarliga att det är närmast dödlig utgång.

Tara fruktar med rätta för sitt liv när hon tvingas jobba för sin far, men han är ingen man som man motsäger, Taras mor allra minst och hon lyfter inte många fingrar för att skydda sina barn. 

Inte blir det bättre av att Taras äldre bror uppvisar ännu värre sidor än sin far och när familjen öppet blundar för broderns rätta jag finns det ingen som kan skydda Tara.

Som läsare förstod jag att det bara var en tidsfråga innan något skulle gå riktigt illa och jag bet av naglarna av skräck för vad som skulle hända på nästkommande sida, trots att jag visste att Tara överlevt länge nog för att skriva denna bok.

Tara är en kvinna med många gåvor. Hon har en gudasänd röst och ett intellekt som gör att hon utan att ha gått en enda dag i skolan tar sig in på college och så småningom doktorerar i idéhistoria vid arnrika Cambridge i England. Men hennes möte med den verkliga världen är inte utan problem och hon får kämpa hårt med att förstå sin plats i tillvaron.

Tara Westover beskriver sakligt sin uppväxt och utan att lägga några värderingar i det som sker. Det är upp till läsaren att själv ta ställning till allt som händer, att själv bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel. Och oj, vad boken gav upphov till tankar.
 

Så många stora frågor i en och samma bok

Det är många stora frågor som ryms i denna bok.

Taras far är ett levande exempel på den radikalism som i dag sprider sig i samhället med allt fler människor som ifrågasätter statens objektivitet, som inte litar på statistiken från Statistiska Centralbyrån eller från forskningen som bedrivs på högskolor och universitet eller från rapporterna från FN, som inte vaccinerar sina barn, som förlitar sig mer på örter än på läkemdel och där man okritiskt sväljer den information som kommer från alternativa källor. Taras far är allt det här många gånger om och jag hoppas att de som läser boken ser faran med fanatismen och får sig en tankeställare. 

Oron för domedagen är så stark hos Taras far att han tar prepperstanken till en ny nivå, vilket ställer frågan om när prepperkulturen går över styr och huruvida det är ett sjukligt eller vettigt beteende.

Den totala avsaknaden av klimat- och miljöfrågor är ett annat intressant spår. Fadern oroar sig för domedagen, men skövlar miljön runt sitt hus utan en tanke på att vi måste ha en livgivande jord för att överleva. Hur kan känslan för klimat- och miljöfrågor vara så icke existerande hos en familj som i mångt och mycket lever på vad naturen ger? 

Den sektliknande mentalitet som råder i familjen där fadern är självutnämnd profet är ytterligare ett intressant spår. Tara som vuxit upp i denna familj vet inget annat än att hennes plats som kvinna är att gifta sig och skaffa barn. Den bilden stämmer inte med vem hon vill vara, men det tar henne många år att inse att hon inte behöver gifta sig och skaffa barn - att hon tvärt om har samma möjligheter som en man att göra något annat med sitt liv. Modern däremot utvecklas åt ett annat håll och blir mer och mer radikal i sin gudadyrkan av fadern. Ingenting han gör får henne att släppa taget om att är utsänd av gud.

Fadern är helt klart psykiskt sjuk och det väcker frågan om hur det är att växa upp i en familj med psykiska sjukdomar och varför det är så enkelt att bli medberoende.

Sedan har vi frågan om varför misshandlade kvinnor inte lämnar sina män. Aldrig har det varit så starkt som i denna bok. Här kämpar kvinnorna inte bara mot sin egen inre övertygelse utan mot hela samhällets övertygelse, för fadern får stora delar av familjen och de boende på den lilla orten att tro att Tara är besatt av satan när hon förklarar sin oro för att brodern ska slå ihjäl sin hustru. En efter en vänder de henne ryggen och hon står tillslut ensam kvar och kämpar med valet att ge upp sitt nya liv, erkänna allt pappan säger och återvända till sin familj, eller stanna där hon är och aldrig mer komma tillbaka.

Vad betyder det att tillhör en familj? frågar sig Tara. Den frågan går inte att svara på av någon som inte behövt göra det valet. Tara tvingas att välja.

Frågan om skolan gäckade mig ett långt tag. Tara och två av hennes bröder doktorerar trots att de inte fått någon utbildning alls. Tara själv hade aldrig satt en fot i skolan, köpte några matteböcker och lyckade så väl på USAs motsvarighet till högskoleprovet att hon kom in på college. Det fick mig att fundera på hur mycket vi lär oss i skolan eller om det är så att skolorna i USA håller extremt låg kvalitet. När hon sedan fick stipendium både till Harvard och Cambridge fick jag omvärdera mina tankar. Det måste vara så att Tara är extremt intelligent.

Jag tror dock att det är hennes udda uppväxt som gör hon lyckas så väl på universitetet. Hon ser världen med andra ögon, har en klarsynthet som är få förunnat och en nyfikenhet att förstå både den värld hennes pappa målat upp och världen såsom vi känner den. Naturligtvis fick hennes avhandling professorerna att tappa andan.

Jag förstår dem. Hon öppnade nämligen även mina ögon. Jag kommer aldrig se världen på samma sätt igen som efter att jag läst denna bok. 

Kram Pia

Kommentera gärna:

  • margareta börjesson • 20 juli 2020 07:22:12
    Tack Pia för en ovanligt välinformerande text om en bok som också jag vill läsa.
  • Tarya Lyrefelt • 12 december 2019 09:19:39
    Fadern i boken saknar totalt empati och känslor för barnen. Han är en världsfrånvänd tyrann.Det är väl det fanatism handlar om. Tara tar emot ohyggligt mycket grymhet och vansinnesyttringar från fadern och brodern Shawn. Modern verkade i början vara mer empatisk men förlorar sitt förhållningssätt och blir mer och mer undergiven men visar företagsamhet där hennes homeopatioljor säljer som smör i småland och de så småningom blir rika. Tara måste vara otroligt stark personlighet med förmåga att analysera. Samtidigt har hon lojalitetstvivel mot fadern. Ja, boken är mångfacetterad och speglar ett samhällsfenomen utan motstycke.
  • Göte Gustavsson • 3 oktober 2019 09:51:40
    Hej Pia! Du gör en intressant analys av boken. Jag har bara hunnit till sidan 63 än så länge så jag kan inte bedöma verket som helhet. Tar mig dock friheten att vara lite kritisk.
    Översättningen är en katastrof, hur kan förlaget välja en så usel/slarvig översättare? Troligen tar man en som har tid; det gäller att vara snabbt ut för att hänga på en bästsäljare utomlands. Några exempel: "familj" när det uppenbart det är "släkt" som avses. "de lustar efter dem". Vad är "lustar" som verb? "förlösa min bror Shawn". Det är väl föderskan som blir förlöst, eller? "Can you hear me" , heter det på engelska men på svenska säger man "Hör du mig" i en liknande situation."Den där blicken i ögonen". På svenska heter det antingen "Blicken" eller "uttrycket i ögonen". Jag kommer nog att finna flera störande fel, inte alltid förstörande, som tur är.

    Jag minns att jag läste om en författare som yttrade något som "först skriver jag texten, sen går jag igenom den och tar bort hälften av orden".Det skulle jag rekommendera Tara att göra också.

    Men, som sagt, jag väntar med helhetsomdömet till jag har läst hela boken.

    Kul att du tar dig tid att delge dina välformulerade tankar till oss andra bokläsare!

    Hälsningar, Göte Gustavsson
  • Tack Göte för dina fina ord om min analys. Jag hoppas att du läser vidare och får samma läsupplevelse som jag fick.

    Jag ska ärligen erkänna att jag inte reagerade på språket i boken för berättelsen svepte mig med sig, vilket i mitt tycke gör att språket uppfyllt det som den ska - nämligen att bära fram innehållet.

    Naturligtvis är vi alla olika. Jag hoppas dock du kan se förbi den dåliga översättningen och uppskatta boken för dess innehåll. Kanske läsa den på originalspråk istället? Du verkar vara väldigt duktig på engelska.

    Kram Pia

    5 oktober 2019 13:18:11

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln