Pias skrivtips! perspektiv och berättare

OBS! Vill du veta mer? Artikeln är så lång att du måste klicka på Läs hela inlägget för att se resten.

PERSPEKTIV

Enkelt uttryckt är perspektiv om berättelsen är skriven i:
1:a person - d.v.s. jag.
2:a person - d.v.s du.
3:e person - d.v.s han, hon eller den/det.

Perspektiv är den karaktär i berättelsen man följer just då. Jaget, tjejen, killen, katten ... ja, vissa skriver till och med om en du-person (fast det är rätt ovanligt). Gå in i jagets, tjejens, killens, kattens huvud och se världen utifrån denna person.

Superlätt. Eller hur? :)


BEGRÄNSAT eller SKIFTANDE?

Om du inte vill krångla till det väljer du att skriva hela din berättelse i samma person. Börjar du skriva jag, fortsätt att skriva jag. Börjar du skriva han/hon fortsätt att skriva han/hon.

Detta sätt att skriva kallas för ett begränsat perspektiv.

Naturligtvis finns inget som hindrar dig från att byta perspektiv i en bok. Om du skriver i 3:e person är det vanligt att man följer olika personer. I ena scenen kanske vi följer tjejen, i nästa scen killen och så vidare. Du kan följa en jagperson i ett kapitel och en han/hon i ett annat kapitel. Det finns till och med böcker med olika jagpersoner.

Detta sätt att skriva kallas för skiftande perspektiv.

Det går alltså utmärkt att blanda perspektiven i en bok - så länge du inte förvirrar läsarna vill säga. ;)

Enda svårigheten med skiftande perspektiv är att skifta så att läsarna hänger med. Därför uppmanas oerfarna författare att inte byta perspektiv förrän man byter scen eller kapitel. Det är en enkel regel som blivit allt vanligare vilket gör att många läsare inte förväntar sig perspektivbyten inom en och samma scen.

Som författare blir svårigheten att hålla sig till samma perspektiv och inte växla av misstag. Med misstag menar jag att man faktiskt växlar utan att tänka på det eller att man inte alls växlat perspektiv men läsarna tror att man gör det. Enklast är att du läser igenom din text noga och funderar på om det finns några delar där läsaren kan förvirras att tro att du bytt perspektiv fast du inte gjort det. Och tvärt om - förstår läsaren att du bytt till en annan persons perspektiv? Ju tidigare i scenen läsaren förstår vem man följer, desto enklare blir det.

Sedan finns det många stora författare, främst sådana som slog igenom på 1980-talet som Nora Roberts och Sidney Sheldon, som byter perspektiv när som helst inom en scen. Det är här det börjar bli svårt att hålla isär begreppen för detta sätt att skriva kallas för det allvetande perspektivet. Allvetande är ett berättargrepp, så låt oss för enkelhetens skull inte blanda in allvetaren riktigt än. Jag kallar därför metoden för "ping pong-metoden" vilket du kan läsa mer om i följande blogg: Ping pong-metoden.

SYNLIG ELLER OSYNLIG BERÄTTARRÖST?

Berättarrösten är den yttre berättaren, allså inte någon av karaktärerna i boken.

Berättarrösten finns alltid för det är du som författare som skrivit boken med dina ord, men berättarrösten kan vara mer eller mindre synlig för läsaren.

Om du väljer att skriva din bok med en synlig berättarröst går du som författare in i berättelsen och berättar och förklarar för läsaren, kommenterar eller kanske raljerar över någonting i boken.

Ex. kan vara när läsarna får veta något som den person som för närvarande har perspektivet inte kan ha någon aning om, t.ex. vad som ska hända i framtiden eller vad som väntar bakom nästa hörn, t.ex. "Om Karin vetat vad som skulle hända hade hon varit betydligt mer nervös". Den enda som kan veta de här sakerna är ju du som författare, därav lyser din berättarröst igenom och blir synlig för läsaren.

En osynlig berättarröst märks aldrig. Där får man följa karaktärerna i boken och se händelserna helt utifrån deras synvinkel, utan att någon utomstående berättare sticker in kommentarer om vad som sker.

Den synliga/osynliga berättarrösten är en flytande skala och du väljer hur synlig du vill göra din berättarröst.


BERÄTTAREN eller HUR MYCKET SKA LÄSARNA FÅ VETA?

När du skriver din bok kan du även välja hur mycket du vill låta dina läsare veta. Vill du låta läsarna få följa med in i dina karakträrers tankar och känslor eller vill du vara lite hemlighetsfull och bara berätta din historia utifrån vad som sker och sägs?

Den objektiva berättaren (flugan på väggen)

Om du som författare väljer den objektiva berättaren skriver du din bok som om du sitter som en fluga på väggen och betraktar världen. Du beskriver vad som händer, vad folk säger och vad de gör, men du låter aldrig läsarna få veta vad dina karaktärer tänker eller känner.

Ett författarpar som ofta använder sig av detta grepp är Kepler. Tekniken påminner om filmens värld, fast med undantag att i en film finns bilder och det finns det normalt inte i en bok. Ska det här angrepssättet bli framgångsrikt måste du ge tillräckligt mycket för att öppna upp för läsarnas egna tolkningar.

Den allvetande berättaren

Om du som författare väljer den allvetande berättaren skriver du din bok som om du är en allvetande gud som vet precis allt om dina karaktärer, allt som hänt och allt som kommer att hända. Förutom att du låter läsaren få veta vad karaktärerna gör och säger så får dina läsare även följa med in i karaktärernas tankar och känslor.

Du kan berätta om precis vad som helst, men du kan naturligtvis också välja att inte berätta allt. Det är upp till dig. Du är den allvetande guden.

Det här berättargreppet blir därmed väldigt brett - du kan som sagt säga allt, eller väldigt lite. Men gemensamt är att läsarna får följa med en eller flera av dina karaktärer in i deras tankar och känslor.

Boken är ofta bättre än filmen, brukar det heta. Och jag tror att anledningen är att i bokens värld kan man välja att låta läsaren få följa med karaktärerna in i deras tankar och känslor - vilket är betydligt svårare att få till i film.

VÄLJ FRITT BLAND PERSPEKTIV, BERÄTTARRÖST OCH BERÄTTARE

Det finns mängder av olika "perspektiv" som alla egentligen handlar om att du väljer bland de här begreppen.

Du kan nämligen skriva din bok enligt flugan på väggen, i strikt första person med en osynlig berättarröst. Det betyder att läsaren följer en jag-person, utan att få veta vad den personen tänker och känner samtidigt som du som författare inte är inne och kommenterar eller förklarar.

Du kan också välja att skriva din bok som den allvetande berättaren, skiftande tredje person med en tydlig berättarröst. Då får läsaren följa flera olika personer skrivna som han eller hon, där perspektivet skiftar från olika scener eller enligt ping pong-metoden, läsarna får följa med i karaktärenas känslor och tankar och du som berättare finns med och förklarar och berättar.

Du kan blanda precis som du vill och få en massa olika varianter. Dessa har en mängd mer eller mindre förvirrande namn - därav den massiva begreppsförvirring som gör att många tycker att det här med perspektiv är krånligt och svårt. Men om man delar upp det som jag har gjort ovan har du bara 4 olika begrepp att hålla reda på. Dessa kan sedan blandas till 24 olika alternativ:
 

1. Begränsad 1:a person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
2. Begränsad 1:a person, osynlig berättarröst, den objektiva berättaren
3. Begränsad 1:a person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
4. Begränsad 1:a person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
    
5. Skiftande 1:a person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
6. Skiftande 1:a person, osynlig berättarröst, den objektiva berättarrent
7. Skiftande 1:a person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
8. Skiftande 1:a person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
    
9. Begränsad 2:a person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
10. Begränsad 2:a person, osynlig berättarröst, den objektiva berättaren
11. Begränsad 2:a person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
12. Begränsad 2:a person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
     
13. Skiftande 2:a person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
14. Skiftande 2:a person, osynlig berättarröst, den objektiva berättaren
15. Skiftande 2:a person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
16. Skiftande 2:a person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
     
17. Begränsad 3:e person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
18. Begränsad 3:e person, osynlig berättarröst, den objektiva berättaren
19. Begränsad 3:e person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
20. Begränsad 3:e person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
     
21. Skiftande 3:e person, synlig berättarröst, den objektiva berättaren
22. Skiftande 3:e person, osynlig berättarröst, den objektiva berättaren
23. Skiftande 3:e person, synlig berättarröst, den allvetande berättaren
24. Skiftande 3:e person, osynlig berättarröst, den allvetande berättaren
     

Som sagt en enorm variation, men egentligen oerhört enkelt när man strukturerar upp det såhär. Eller hur?

Lycka till nu med att välja perspektiv till din bok.

Kram Pia