Pias skrivtips: Gestaltning i praktiken
Behövs det ett till blogginlägg om gestaltning? Jag frågade mig själv samma sak tills jag läste Janice Haryds bok Understanding show, don't tell. Jag tyckte att jag visste vad gestaltning var, men ändå gav boken mig en del insikter.
Det Janice tar upp, som jag inte har stött på tidigare, är hur man använder gestaltning i praktiken.
Jag har pratat mycket om syftet med gestaltning, vad det är och olika nivåer av gestaltning, men inte gett så mycket praktiska exempel. Så jag tänkte jag skulle ta några av Janice fantastiska exempel om gestaltning.
Förstå vad som är berättad prosa
Janice börjar med att vi måste förstå vad som är berättad prosa för att över huvud taget kunna bli bättre på att gestalta. För om du inte vet vad som är berättad prosa kan du inte fixa till det.
Berättad prosa är sådant du förklarar för läsaren, medan gestaltning är när läsaren själv får dra egna slutsatser. Men vad innebär det i praktiken?
Det är här Janice bok är så bra. Janice ger nämligen konkreta exempel.
Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen.
Det kan kännas som att den här meningen är gestaltad, vi kan tycka att den är rätt bra. Men det beror på vem som har perspektivet i den här berättelse, det vill säga ur vems point of view vi ser det som händer.
Om det är Sally som har perspektivet kan hon omöjligt veta att Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen förrän efter att Jane har koppen i sin hand. Hon kan gissa, men inte veta. Det betyder att antingen har Sally återberättat det som skett för oss, eller så går författaren in och förklarar för läsarna vad som kommer att ske. Då är det berättad prosa, inte gestaltad.
Så fort du återberättar eller förklarar något har du berättad prosa.
Allt är relativt
Här är ett annat av Janice exempel:
John var förbannad för att han fått sparken. Han skrek åt sin fru, sina barn och till och med sina grannar. Ingen av hans vänner ville prata med honom och det hade gått så långt att de låtsades att de inte såg honom när de sprang på honom i köpcentret. Naturligtvis gjorde detta honom ännu mer förbannad och han lät sin ilska gå ut över den stackars hunden.
Vissa personer skulle säga att det här är gestaltat, andra inte, skriver Janice. Det beror nämligen på vilken roll det här stycket spelar i berättelsen i stort och vilket perspektiv du valt för din berättelse.
- Om det här stycket är tänkt som en snabb sammanfattning, så fungerar den säkerligen rätt bra. Men om det är tänkt att visa att John är arg så fungerar den sämre.
- Om det här är skrivet med en stark yttre berättare så kan det nog te sig rätt så gestaltat, men om det är sett ur Johns synvinkel så blir det helt klart berättad prosa.
Allt är nämligen relativt. Låt oss därför titta på vad som händer om vi dramatiserar Johns känslor:
John slog igen dörren bakom sig. Vem trodde den där stroppen att han var? Sparka honom? Den där stinkhögen till kontor skulle vissna och dö utan honom.
"Du är hemma tidigt." Maria kom ut från köket.
"Stör jag ditt smygätande eller ...?"
Hennes leende dog ut. "Vad är fel?"
"Jag får ingen jävla respekt, det är felet!"
När du nu jämför de två texterna så ter sig den första mer återberättad och förklarande än den andra texten som ter sig mer gestaltad.
Berättad prosa kan vara svår att upptäcka och det är först när du jämför med en mer gestaltad text som du upptäcker att den är berättad.
Föreställ dig vad personen gör
Ett knep för att komma runt detta är att du föreställer dig att du gör det dina karaktärer gör, skriver Janice. Om du klarar av det, så visar du, om inte så berättar du.
"Jag hatar dig", skrek hon argt.
Hur agerar man ut argt? Du kan säkert komma på massvis av sätt hur en arg människa agerar, men ordet argt i sig kan du inte spela upp. Antingen slår du näven i bordet, eller så går din röst upp i falsett, kanske din bröstkorg höjer och sänker sig i takt med orden. Någon skriker sig blå, men en annan person viskar fram orden. Det är det som är grejen - gestaltning innebär att man kan se framför sig exakt vad som händer och därifrån dra slutsatsen att personen är arg. Dessutom drar du rätt många fler slutsatser än så från en gestaltad text - personen som skriker sig hes är troligen en helt annan person än den som viskar fram orden.
"Jag hatar dig", skrek hon och slog igen dörren med en smäll.
Nu kan du göra exakt det din karaktär gör och därmed har du gestaltat. Ytterligare en fördel är att du säkerligen ser en person framför dig. Jag ser en tonårstjej som blir sur på sin mamma för att hon inte får gå ut med kompisarna. För inte är det högsta chefen på bankkontoret som gör detta inför kunder och anställda.
Han gick långsamt över rummet.
Det här är en knepig mening för de flesta kan se framför sig hur någon går långsamt. Men om vi tittar närmare så uppstår frågan - exakt hur går en person som går långsamt över rummet? Går personen på tå, smyger sig personen fram, eller ...?
Och vad är egentligen normal hastighet? Jämfört med tanten med rullator går jag väldigt fort, men jämfört med mina två meter långa arbetskollegor går jag oerhört långsamt (trots att jag småspringer).
Förställ dig därför en person som går långsamt över rummet och fundera på exakt hur personen gör och vad du menar med långsamt.
Hon suckade när hon insåg att hon lämnat telefonen på skrivbordet.
Sucka är något du kan göra. Men försök agera ut någon som inser något. Nej, det går inte. Meningen ovan är alltså berättad prosa.
Hon suckade. Fan också. Telefonen låg kvar på skrivbordet.
Nu har du gestaltat att hon insåg.
Så länge det känns som om karaktärerna tänker är det oftast gestaltat. Men så fort det låter som att författaren är där och förklarar saker för läsarna så är det berättad prosa.
Valet av berättarröst och graden av gestaltning
Det här har jag pratat om tidigare - nämligen att valet av berättarröst har stor betydelse för hur gestaltad din text ter sig.
Ju tydligare yttre berättare du har, desto mer distanserad blir dina läsare till dina karaktärer, skriver Janice.
Tydlig yttre berättare:
När zombien kastade sig in genom fönstret så sträckte sig Bob efter geväret. Skit också! tänkte han innan han tryckte på avtryckaren.
I det här exemplet med en tydlig yttre berättare förklarar författaren vad som händer för läsaren. Författaren förklarar till och med att det är Bob som tänker. Det blir berättad prosa.
Osynlig yttre berättare:
I det här exemplet är den yttre berättaren inte lika tydlig och då blir texten mer gestaltad. Det finns ingen röst som förklarar för läsarna vad som sker. Läsarna får dra egna slutsatser.
Det här med tydlig och osynlig berättare är en varierande skala. Det finns inte bara två lägen utan alla möjliga varianter. Men huvudregeln är den att ju tydligare du som författare skiner igenom, desto mer tenderar du att förklara och desto mindre tenderar du att gestalta.
Valet av perspektiv och graden av gestaltning
På samma vis har valet av perspektiv betydelse för gestaltningen.
Naturligtvis kan du gestalta lika mycket oavsett vilket perspektiv du än väljer. Men om du har ett jagperspektiv kan du inte kliva ur jaget och se världen från ovan. Det i sig gör att du tenderar att gestalta mer.
Väljer du istället att skriva i trejde person är det lätt hänt att du råkar skriva saker som:
Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen.
Det är gestaltat om det är Jane som har perspektivet i scenen, för hon vet ju varför hon lutar sig över bordet. Men om det är Sally som har perspektivet blir samma mening istället berättad prosa.
Därför har valet av perspektiv betydelse för om din text upplevs som gestaltad eller inte.
Läs mer om perspektiv och berättarröst i mitt blogginlägg Perspektiv och berättare
Filteruttryck
Janice lägger en stor del av sin bok på att förklara olika "filteruttryck". Det är ord eller uttryck som lägger sig som ett filter mellan läsaren och bokens karaktärer, som distanserar läsarna från berättelsen och som gör att det blir berättad prosa och inte gestaltad.
Det finns mängder av sådana ord och uttryck som Janice går igenom i sin bok och jag tänker inte ta upp dem allihop. Men jag ska ge några exempel.
Vi har redan varit inne på ordet insåg och problemet det orskar. Ett annat sådana uttyck är bestämde sig för.
Sally bestämde sig för att de måste hoppa och se vad som skulle hända.
Jämför med denna mening:
De var tvungna att hoppa och se vad som hände.
I första meningen är det någon som förklarar att Sally bestämde sig, vilket alltså är berättad prosa. I andra meningen får vi se Sally bestämma sig. Ingen förklarar att hon gör det eller varför. Vi får själva dra alla slutsatser. Det är gestaltning.
Ett annat sådant filteruttryck är kunde. Hon kunde se, kunde känna, kunde höra och så vidare. Jag själv överanvände ordet kunde för bara några år sedan. Jag var även tossig på att överanvända ord som började, hennes, hans, mitt och mina och först när min redaktör strök över vartenda ett av dessa ord insåg jag hur mycket bättre det blev utan dessa ord
Hon kunde känna det mjuka silket smeka mot hennes kind.
Denna mening blir betydligt bättre om du skriver:
Hon kände det mjuka silket smeka mot kinden.
Men tyvärr menar Janice att även kände är ett sådant filteruttryck. Det förklarar ju faktiskt att hon kände något och vi kan ju gestalta det istället genom att skriva:
Mjukt silke smekte kinden.
Hur långt du vill gå i din gestaltning är en smaksak. Men det är viktigt att du förstår skillnaden så du kan göra ett aktivt val.
Passiva meningar blir ett aktivt problem
Som tur var är det få som skriver i passiva meningar, men det händer att jag stöter på författarkollegor som frossar i passiva meningar. Och det är ett problem för gestaltningen.
Passiva meningar är meningar där något annat än subjektet är den som agerar, t.ex.
Bob blev biten av zombien.
Bob är subjektet i denna mening, men det är inte han som biter. Alltså är det en passiv mening. Och som du själv ser så är det en förklarande text. Någon förklarar för läsaren att Bob blev biten.
Zombien bet Bob.
Nu är det subjektet som agerar och genast har vi en aktiv mening. Det är inte längre någon som förklarar vad som hänt utan vi får vara där när det händer. Men meningen är rätt trist och för att göra den mer intressant så bör dramatisera den mer.
Bob skrek och vred benet under zombiens tänder.
Okej, det är inte lika tydligt som att Bob faktiskt blev biten. Men det är mycket intressantare. Och det är ju det som är syftet med gestaltning - att göra texten intressant.
Vem är det som berättar
När du väl börjar gestalta så märker du att världen ter sig olika beroende på ur vems perspektiv du berättar scenen. Och det är så det ska vara. Jämför följande texter:
Regnet öste ned utanför restaurangens fönster. Robin satt vid bordet, med en stor hög av pannkakor bredvid sig. Robin studerade brevet i sin hand, medan klockan på väggen tickade.
Detta är ett tydligt exempel på berättad prosa. Den har inget liv och är rätt trist.
Men vad händer om vi istället ser scenen genom vår karaktärers ögon?
Nu får du säkert en känsla för vem denna Robin är. En rätt tuff man, kanske du tänker, kan han vara en hemlig agent?
Men vad händer om din karaktär inte alls är en hemlig agent utan en skrämd flicka. Hur skulle sammas scen kunna te sig då? Kanske såhär:
Regnet täckte rutan och suddade ut världen utanför. Robin sjönk ihop bakom bordet, huvudet stack nästan inte upp över pannkaksstapeln bredvid henne. Brevet låg i hennes knä. Hon ville inte ta i det, än mindre öppna det. Hon tittade på klockan och suckade. Tiden höll på att rinna ut.
Som du märker blir det två helt olika scener beroende på ur vems synvinkel du ser scenen. Och det är det som gör gestaltning så intressant.
Naturligtvis måste inte allt gestaltas, men det är viktigt att du gör ett aktivt val om när du ska gestalta respektive använda dig av berättande prosa. Och med Janice knep får du ytterligare ett verktyg för att förstå vad gestaltning är.
Läs gärna mina tidigare blogginlägg om gestaltning.
Varför ska man gestalta?
Lyckas med din gestaltning
Lyckas ännu mer med din gestaltning
Miljöbeskrivningar som funkar
Skriv dialog
Karaktärer som stannar i läsarnas sinnen
Kram Pia
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Birgitta Hallberg » Pias skrivtips: Hjärnforskningen visar hur du når fram till dina läsare: ”Tusen tack för detta inlägg! ”
-
Birgitta Hallberg » Podd: Karaktärer (Romanfigurer): ”Lärorikt! Underhållande! Intressant! ”
-
Birgitta Hallberg » Podd: Hur hanterar man kritik?: ”Tack för ett jättebra poddavsnitt! T. ex. Hopplöshetsfasen. Åh, vad jag känner ..”
-
Alfons viberg Bengtsson » Pias skrivtips: Hur skriver du andlöst spännande?: ”Harjaergvägen 46 23254 46 Åkarp ”
-
alfons viberg bengtsson » Pias skrivtips: Hur skriver du andlöst spännande?: ”Alfons200704@gmail.com”
Bloggarkiv
Länkar
- Kapitel 1
- Iza melody Frost - romanceblogg
- Simona Ahrnstedt romanceblogg
- PING
- Ylwa Karlsson
- Lennart Guldbrandssons blogg
- Författarhjälp
- Läsbarhetsindex Flesch-Kincaid
- Läsbarhetsindex LIX
- ElementX
- Bokproduktion
- Multimanus
- Kurslistan
- Boktipset
- Bli utgiven
- Mina 15 bästa råd för att sälja till tidningar
- Pixabay gratis bilder
- Lektörsförbundet
- Storydoktors
- Förverkliga din bokdröm
- Håkan Gullikssons handbok för skrivande
Etikettmoln
vad gick fel? anna bågstam ryltenius logiska fel hjärtan av jazz hjärtats dårskap sanning tone viberg förlag robin dunbar fokus debutera antologi synlig berättarröst intrig rabén & sjögren gimmick titanic theres wittgren sara lövenstam radio p1 objektivt perspektiv kreditupplysning catoblepas förlag neurologi kursportal lisa cron läsupplevelse tempväxling klimatriksdag jul fällor säljkurs richard dawkins skrivglädje manus kroppsspråk vinter mittpunkt anders blomström story structure architect vändpunkt skrivfest katarina bivald inramning dagen f anders hansen förbeställ stand up fifty shades of gray sveriges bästa skrivblogg fanta ansats writers little helper pocket kristina svensson stilistiska särdrag janice hardy skrivarhandböcker litterära agenturer poesi mallar e-bok rollup #skriv2016 litterärt undertext logik en oberoende kvinna skräcknoveller rutin förlagssytem lucy dillon roald dahl konsten att vara caroline drivkrafter ljusets väktare på denna grund mall tema, idé, koncept, premiss och intrig manustävling the screen writer's workbook som eld lars wilderäng plot goal voice beskriva känn dina karaktärer fackböcker tempus udda julia london lögn tonalitet adjektivsjuka stockholm elementary flicka försvunnen spex rättigheter medveten författare brainstorming tajming gömd blake snyder relationsroman filmrecension midsommar uc harper collins högskoleprovet vilseledning pär åhlström historieberättare camilla davidsson sommar skrivregler hemsida hierarkier skriv en bestseller igenkänningsfaktorn mathew l tocker refusering skrivarpodden inledning skröna instagram mina böcker komik susanne ahlenius flickan med silverhåret manuspitch permakultur högtider filmrättigheter petra mede the charm school bibliografi aristoteles the writers little helper franskt band litet förlag oraganiskt skrivande innehåll malva b. raeanne thayne kontrakt med läsaren böcker kuliss anna jansson skriv2016 titel mitt i trigger annika estassy dokument bokus kostnader faktabok nattlöpare biintrig loppet word-mall bokens koncept lyckas ännu mer med din gestaltning bakgrund åsa böker syd field sagan om isfolket mariette linden perspektivbyte bokens intrig beskrivande sickla motsättningar tillbaka till henne vilken typ är du? ton hoi förlag michael gazzania libsyn forskning spökskrivare revy allvetande berättare alla bolag författarutbildning svåra ord itunes twlightsagan save the cat erotisk roman klimatet flesch-kincaid eva ludvigsen skrivarkurs klarar du de svåra orden så skapar du en bra tvist matthew l jocker förläggare skrivmingel pensionatet vid världens ände vår slut eldskytten victoria lynn schmidt justin timerlake föreläsning expert johan arvidsson debutroman 100 första orden författarkväll lynda woodruff dödlig åtrå sandemo pitch ansatsen james v smith jr direkt miljöbeskrivning olof röhlander harry potter understanding show don't tell kriminalroman minnen av dig introvert städning gestaltande miljöbeskrivning catharina ingelman-sundberg språk lyckostunder god jul skriva prissättning books & dreams metaforer susanne collins marie-louise fritzén noveller snackis anders nyman högläsning pseudonymer piratförlaget delilah marvell kill your darlings bokens premiss adjektiv arv synopsis skriva facklitteratur skriv dialog hjärnan story engineering veronica roth twist ordberoende förlag vågspel elisabeth akteus rex allt hopp är ute harlequin författartävling 2015 hitta början hunger games character arc skriva filmmanus facebook intervju ping pong-metoden premiss dialog huvudhandling release frida skybäck svenska skrivbloggpriset nobelpriset i litteratur stieg larsson vardagligt språk agenter research novell mörkersdottir steven james skrivprocess tillbakablick författarskap osynlig berättarröst romantisk komedi målgrupp skiftande perspektiv berättare förväntningar skrivblogg öka drivet i din berättelse valet strukturmodell antagonist outliner akademiskt språk agenturer john yorke känslor vuxenlitteratur topic sekten på dimön filmmanus simona ahrnstedt bli utgiven tempo harpercollins författartävling konfliktupptrappning hinder genre skrivarhandbok pacing katametoden korrekturgranskare harpercollins mariette lindstein skriva böcker dramaturgi harlequins författartävling 2015 miljöer faktaböcker skrivhandbok kärlek the circle bästsäljare berättarröst recension film jodie archer plot point författare lean lektör handling bihandling corona karaktärer tema romanstruktur covid-19 historisk roman gestaltning döda poeters sällskap harlequins författartävling pias strukturmodell harlequin skrivtips kärleksroman struktur pia lerigon romance skrivdrömmar pias skrivtips podd skrivarpodd boktips bokrecension historical romance bok johannes vivers historisk kärleksroman harlequin författartävling dubbelspel bokrelease mål bestseller vägen framåt till ett friskare liv efter covid-19 ann ljungberg roman fantasy vägen framåt falskspel erotik pinch point bokens handling the bestseller code kata början förlag gestalta skrivpodd skönlitterärt anslag perspektiv marcus olausson redaktör bokmanus blogg eurovision song contest konflikter facklitteratur hungerspelen tävling catrine tollström feel good takt 17-stegsmodell inre resa vanföreställning stil peter barlach konsten att flirta som en gudinna barnbok gestaltande mega-bestseller lektörsutlåtande miljöbeskrivningar eldbunden överenskommelser the bestseller experiment mathew l jockers finlitteratur fängsla dina läsare ljudbok birgitta bergin stand up comedy ewa åkerlind deckare lättläst larry brooks de rotlösa lind & co testläsare skräck ungdomsbok yttre resa roller längd avatar ylva lee lindell röst följebrev strukturera din roman den antagonistiska kraften djävulsverk klimax divergent bäraren allvetande perspektiv lyckas med din gestaltning boktugg novellantologi screen writing förlagsavtal svenska skrivblogg/ skrivpodd-priset whip media miljö organic writer författarröst planerat skrivande margit sandemo 4-aktsmodell svenska skrivpoddpriset långtidssjuk releasefest parallellhandling idé spänning bokens tema game of thrones skatt förlagsekonomi word höstsol överraska dina läsare the definite guide to screen writing jan arnald personlighet adlibris skapa en mall frida arwen roslund in media res rytm danny alegi sättning fal bygg din egen mall sanna ivarsson tärningen är kastad begär distribution tryckt bok word-mallar lyrik litterära agenter susan wiggs författarkliniken bob dylan hjärnforskning tara westover årstider permakultur! framtiden i din trädgård sveriges bästa skrivpodd filteruttryck gone girl bokskåpets hemlighet sociala media forum förlag förstärka livet motorcyklar och andra omöjliga projekt elisabeth hoyt upplösning covid romangestalter pr vi for upp till mor ekosystem öppningsscen berättelser niklas modig ramhandling webbkurs robert sapolsky frdia arwen rosesund författarförbundet påsk specifik sören bondesson studie love actually kuleshov-effekten theory if mind vingar av rök koncept på denne grund godmorgon världen sanning med modifikation national treasure bones skrivartips storytel k.m. weiland dagny carlsson dave eggers george rr martin vinst traditionellt förlag style den normala världen ljudboksgalan i havet finns så många fiskar korrekturfel bonnier carlsen bonnier förlag flickvänskontraktet hype lust & löften ll-förlaget ämne arne dahl karaktärsdrag miljöbeskrivning enkelt scener stella cameron håll rollen fatta eld livet leker into the wood tryck bokformat bygg din egen word-mall dikter leona tärningen är kastad histrisk kärleksroman populärlitteratur olga rönnberg referera socialt umgänge extrovert romantik månpocket show don't tell din hjärna allt jag fått lära mig den viktiga ansatsen ett oemotståndligt förslag gestaltningsbibeln berättad prosa the girl on the train sarah dawn finer hur en bok bör skrivas 100 ord höst siri arvidsson scandalous desires detta är lean slutscen lennart guldbrandsen peter magnusson karaktärer som stannar i läsarnas sinnen sofia fritzson läsbarhetsindex kretslopp actionscener magkänsla pablo roberto skrivkurs steven pinker sofia ymén fånga läsaren miljön humor anna bågestam ryltenius henrik fürst redigering podcaster vi och dem helen ekeroth den inre positiva resan blir det någonsin för sent? tvister dunbars tal mia bergenheim bokbeat det allvetande perspektivet organiskt skrivande lucia tankevurpa analys sagan om is och eld skatteregler egenutgivning head hopping att skriva under hot författarträff skriv klart symbolik anna keiler buzz kapitel niklas engdahl buskap sex liknelser story trumps structure omslag skriv enkelt vuxenroman gröna fingrar sökes leona mitt i nacka revolt akter eleine eksvärd refererande miljöbeskrivning försaka kontrakt med läsarna brenda novak jenny rogneby oanständiga berättelser youtube svenska akademien indirekt miljöbeskrivning stökigt nybörjarmisstag dramatrugi författarplattform passiva meningar sexchock måns zelmerlöw chic lit marknadsföring öka drivet med rätt pacing ylva arvidsson hisspresentation erotisk deckare frans jeppsson wall twitter lb förlag karin smirnoff ylva, johan och siri arvidsson ängelns coctail tvist tillbaka till bromma kurs sara dalengren lix begränsat perspektiv filmtips save the cat! the twilight saga planteringar högskoleprovets orddel författarkurs syfte jenny dahlberg komedi coach så överlever du en refusering redigera bok stitcher spegelneuroner konkurs antagen den inre resan test grejen med verb pod nacka hybridförlag allvetande pia stockholms körförbund huvudperson nordland filmanalys
Nyttiga råd och klargöranden som du skänker oss gratis
Berättande contar gestaltning.
Undrar om man ändå inte måste ha berättande avsnitt i en roman. Och i dialogen framträder ju den "levande" personen som blir alltmer levande ju mer man skriver.
Hur ska man t ex kunna gestalta beskrivningen av en vacker vårdag: ute blåser sommarvind, göken gal i högan lind.
Skickligt berättande kan inte överskattas.
Är gestaltande ändå inte en modegrej i författarvärlden?
3 september 2017 10:29:39
Bara en sak jag funderade på i sista exemplet. Robin själv kan väl inte se att huvudet nästan inte stack upp över pannkaksstapeln? Möjligen kan hon märka att hon inte ser vad som händer på andra sidan högen av pannkakor. Förstår du vad jag menar?
Kram Pia
27 augusti 2017 16:17:13