Test: Skriver du planerat eller organiskt?

Här kommer ett roligt och högst ovetenskapligt test som svarar på frågan om du är en outliner eller en organic writer, det vill säga om du skriver planerat eller organiskt eller om du hamnar någonstans mitt emellan dessa båda extremer. Dessutom får du tips på hur du kan avhjälpa de problem som brukar vara vanliga för respektive författartyp.

Jag har tagit fram testet helt själv, men utgått från de tankar som finns i Steven James bok Story trumps structure. Synpunkter på testet mottages gärna. Mycket nöje!
 

Nedan följer fem frågor. Svara så gott du kan. Räkna därefter ihop poängen för samtliga frågor och läs svaret som beskriver vilken typ av författare du är.

Fråga 1: Gör du synopsis?

• 0 poäng: Ja, jag gör ett gediget synopsis i förväg som jag skriver ned och som innehåller varenda scen i detalj. Ofta sitter jag och bollar runt bland scenerna tills jag är helt nöjd med min berättelse. Först då börjar jag skriva. Sedan följer jag mitt synopsis till punkt och pricka hela vägen in i mål.
• 1 poäng: Ja, jag gör ett synopsis i förväg som jag skriver ned. Jag planerar alla kapitlen i förväg mycket noggrannt. Jag vill ha kontroll över berättelsen innan jag börjar skriva. När jag väl börjar skriva försöker jag följa mitt synopsis så gott det går, men vissa detaljer och ibland även händelser förändras under tiden jag skriver. Då stannar jag upp och justerar mitt synopsis så att jag alltid har ett aktuellt synopsis jag kan följa.
• 2 poäng: Ja, jag gör ett översiktligt synopsis i förväg som jag skriver ned så jag kan gå tillbaka och titta på det. Jag behöver inte ha koll på alla händelser eller detaljer, men jag börjar inte skriva förrän jag vet slutet och har alla de viktiga vändpunkterna klara för mig. Jag följer det på så vis att jag alltid når vändpunkterna, men vägen dit kan ändras under tiden jag skriver.
• 3 poäng: Nja, jag har en plan för berättelsen. Jag vet vad jag vill säga, åt vilket håll det ska gå och hur boken slutar. Antingen skriver jag ned detta som minnespunkter eller så håller jag det i huvudet. När jag väl börjar skriva så klarnar berättelsen och då blir mitt synopsis mer och mer detaljerat.
• 4 poäng: Nej, jag har inget synopsis. Jag vet vad jag vill säga med boken, men har inte slutet klart när jag börjar skriva. Däremot vet jag hur man bygger upp en fungerande berättelse och jag använder därför vändpunkterna som delmål när jag skriver. Jag ser små steg framåt i berättelsen där jag har full koll på vad som kommer hända, men har ingen aning om vad som sker därefter. Först när jag nått mitt delmål börjar jag fundera på nästa delmål i berättelsen. Det händer att jag skriver ned stödpunkter för berättelsen allt eftersom den klarnar.
• 5 poäng: Nej, jag börjar skriva utan en tanke om vad boken ska handla om eller vad jag vill säga med berättelsen. Jag får en idé och kastar mig in i den. När jag väl börjar skriva så kommer nya idéer och jag får ett hum om vad boken faktiskt handlar om. Ibland skönjer jag slutet och vägen dit. Då börjar jag göra upp planer för berättelsen. Ibland håller jag mig till dem, ibland drar berättelsen iväg åt ett helt annat håll. Jag skriver sällan ned mina planer utan har dem mest i huvudet, men ibland skriver jag ned stödpunkter för att inte tappa bort mig.
• 6 poäng: Nej, jag har inget synopsis över huvud taget. Jag vet inte ens hur boken ska sluta när jag börjar skriva. Idéerna dyker upp allt eftersom jag skriver, men jag ser sällan längre fram än några sidor i taget. Slutet är ett mysterium tills jag sätter sista punkten i berättelsen. Inte ens då är jag säker på om det är slutet på berättelsen. Eftersom jag inte har en aning om åt vilket håll min berättelse tar mig så finns det ingen anledning att varken skriva ned ett synopsis eller att ha ett sådant i huvudet.

Fråga 2. Under tiden du skriver, hur ofta funderar du på frågan: Vad är mest naturligt att karaktären gör/säger/tänker i denna situation?

• 0 poäng: Aldrig, jag har ju planerat allt i förväg så jag behöver inte ställa sådana frågor när jag skriver. Det är jag som bestämmer vad karaktärerna ska göra, säga och tänka. Författare som låter karaktärerna dra iväg med deras berättelse har gjort ett dåligt förarbete.
• 1 poäng: Ytterst sällan, det mesta är ju redan förutbestämt. Tyvärr är det ju när karaktärerna drar iväg med mig som jag inte lyckas hålla mig till mitt synopsis. Jag gillar inte när det händer, då måste jag planera om allting.
• 2 poäng: Sällan eftersom jag gör det mesta av arbetet när jag planerar berättelsen, men visst har det hänt. Jag har ju inte allting klart för mig när jag börjar skriva.
• 3 poäng: Ibland. Det är ingenting jag funderar över, utan det sker när det sker. Jag gör det när det behövs helt enkelt.
• 4 poäng: Ofta, jag tycker det är viktigt att ställa mig den här frågan när jag skriver. Det är så jag får karaktärerna levande och naturliga.
• 5 poäng: Mycket ofta, det är väsentligt för att få berättelsen att gå framåt. Det är är genom att ställa den här frågan som jag kommer på vad jag ska skriva om härnäst. 
• 6 poäng: Alltid, jag har ju ingen plan för skrivandet så det är ett måsta att jag ställer dessa frågor för att jag ska komma vidare i berättelsen. Om jag inte gjorde det skulle berättelsen avstanna totalt.

Fråga 3. Under tiden du planerar eller skriver, hur ofta funderar du på frågan: Hur kan jag göra saken värre?

• 0 poäng: Alltid, hela min planering bygger på att jag ställt mig den här frågan. Det är så jag kommit fram till i vilken ordning saker och ting sker. Det är så jag byggt upp intrigen och fått allting att falla på plats. Det går inte en scen utan att jag funderat på hur jag kan trappa upp konflikten.
• 1 poäng: Mycket ofta, det skulle inte gå att planera berättelsen i förväg om jag inte ställde mig den här frågan. Det räcker inte bara med konflikter, naturligtvis funderar jag på hur jag göra saken värre. Men det är inte alltid jag lyckas trappa upp konflikten trots att jag funderat på det.
• 2 poäng: Ofta. När jag planerar funderar jag på de viktigaste konflikterna och hur de kan utvecklas. Men det är inte så att det behövs en konfliktupptrappning i varje scen eller ens i varje kapitel. Det räcker ju med att det finns en konflikt. 
• 3 poäng: Ibland. Jag har alltid med konflikter och ibland funderar jag på om det sker en konfliktupptrappning. Jag ställer frågan när det behövs helt enkelt, om det är i planeringen eller när jag skriver kvittar. Det brukar oftast lösa sig automatiskt.
• 4 poäng: Sällan. Jag vet att man ska ha med konflikter och konfliktupptrappning.  Jag brukar komma ihåg att ta med konflikterna, men det där med konfliktupptrappning är så luddigt. Det finns i bakhuvudet, med det är sällan jag aktivt funderar på hur jag kan göra saken värre.
• 5 poäng: Mycket sällan. Visst har jag hört att man ska ha med konflikter, men det brukar bli lite si och så med den saken och konfliktupptrappning är ännu svårare. Oftast skriver jag bara på. Det blir som det blir helt enkelt.
• 6 poäng: Aldrig, vad är det för en fråga?

Fråga 4. Tenderar händelserna i din bok att komma som en överraskning för dig när du skriver?

• 0 poäng: Aldrig, jag har ju redan bestämt allt i förväg. De som säger att de blir överraskade när de skriver har planerat dåligt. Har man gjort sitt jobb ordentligt blir man inte överraskad. 
• 1 poäng: Mycket sällan, jag har ju så bra koll på berättelsen. Det är väldigt störande när det sker för det rubbar min planering.
• 2 poäng: Sällan, det händer då och då men är inte så vanligt.
• 3 poäng: Ibland. Det är ingenting jag funderar på. Jag vet de stora händelserna i förväg, men visst händer det att saker och ting inte blir som jag tänkt mig. Jag ser inget större problem med det.
• 4 poäng: Ofta, det blir ju så eftersom jag planerar så kort i förväg vad som kommer ske. Det finns en charm med att bli överraskad.
• 5 poäng: Mycket ofta, det mesta jag skriver är oväntat. Det vore tråkigt om jag inte blev överraskad när jag skrev.
• 6 poäng: Alltid, allt jag skriver kommer som en överraskning. Det är ju det som är hela nöjet med att skriva.

Fråga 5. Tenderar händelserna i din bok att bli logiska?

• 0 poäng: Alltid. Jag planerar alltid min berättelse utifrån orsak och verkan. Ingenting sker som inte har en orsak. Allt är mycket noggrant planerat och ingenting lämnas åt slumpen.
• 1 poäng: Mycket ofta. Det är viktigt med orsak och verkan och att allt sker av ett skäl, men ibland vet jag inte skälet där och då när jag skriver. Det uppdagar sig istället i efterhand och då kan jag gå tillbaka och lägga till saker så att det blir tydligt för läsarna varför saker och ting händer.
• 2 poäng: Ofta. Saker har en tendens att bli logiska vare sig jag tänker på det eller inte. Jag tror det ligger naturligt för mig att skriva så.
• 3 poäng: Ibland. Det här är ingenting jag funderar på. Men nog är det väl så att det som sker har en orsak. Saker och ting händer ju inte av sig självt. Antar jag.
• 4 poäng: Sällan. Det är klart att det finns en orsak till att boken slutar som den gör, men jag funderar inte i de här banorna när jag skriver ett kapitel eller en scen. Jag skriver det som faller mig in för stunden och det behöver inte alltid ha en koppling till berättelsens övergripande historia eller det som hänt tidigare. Det blir roligare när allting inte följer en mall.
• 5 poäng: Mycket sällan. Jag gillar inte när det är för logiskt. Det finns en spänning i att saker sker utan orsak och ofta blir det väldigt kul när saker bara händer. Därför planerar jag inte utifrån orsak och verkan. Saker sker allt eftersom jag hittar på.
• 6 poäng: Aldrig. Det finns ingen logik alls i det jag skriver. Det är ett virrvarr av tankar och händelser.

0 - 5 poäng:

Du är en utpräglad outliner eller plotter som det också kallas. Du planerar ditt manus in i minsta detalj och tycker det är självklart att man håller sig till sitt synopsis. Det är du som bestämmer vad dina karaktärer gör och inte de som drar i väg med historien åt dig.

Enligt din mening borde alla göra synopsis, för det blir så mycket lättare att skriva på det sättet. Ett bra tips, som du gärna delar med dig av, är att göra kort på varje scen som man kan bolla runt med tills berättelsen sitter som en smock. Det är ju så mycket lättare att göra det här i förväg än att vänta tills boken är skriven och då flytta runt på scenerna.

Visst, du lägger ned rätt mycket tid på din planering, men det tar du igen med råge när du väl börjar skriva. Dessutom underlättas redigeringsfasen eftersom berättelsens struktur sitter som en smock.

Handlingen är alltid jättespännande och vändpunkterna sitter precis där de ska. Det finns dock en risk med att vara en utpräglad outliner och det är att dina läsare uppfattar karaktärerna som stela och onaturliga, eftersom de agerar efter en på förhand bestämd mall och inte i enlighet med sin personlighet.

Ett tips är att du ställer dig frågan Vad är mest naturligt att mina karaktärer gör/säger/tänker i denna situation under tiden du skriver. Då minskar risken för att karaktärerna upplevs som stelbenta. Men det innebär också att du kan behöva gå ifrån din på förhand så välgjorda planering.

Fast ärligt - hur stor är risken att det sker om du gjort en riktigt bra planering i förväg? Då kommer ju svaret på frågan vara i linje med din planering. Är den inte det, kanske det var bra att bristen uppdagades i tid. Var inte rädd för att ställa dig frågan, världen går inte under om det visar sig att dina karaktärer drar vill något annat än det du planerat i förväg.

6 - 10 poäng:

Du är till övervägande del en outliner. Du gillar att ha ett nedskrivet synopsis att gå tillbaka och titta på när du skriver. Du vill veta hur berättelsen slutar innan du börjar skriva eftersom allt blir så mycket enklare på det sättet. Men du gör avsteg från ditt synopsis om berättelsen kräver det.

Antingen yttrar sig detta i att du sitter och bollar runt med scenerna varje gång något händer som tvingar dig att göra avsteg från ditt synopsis. Du skriver inte vidare förrän du har redigerat ditt synopsis in i minsta detalj.

Eller så yttrar det sig i att du ger upp att bolla runt scenerna och skiter i detaljplaneringen, för vad är vitsen med att lägga ned så mycket tid på detaljer när ditt synopsis ändå ändras allt eftersom du skriver? 

Oavsett hur det yttrar sig har du ett levande synopsis som du ständigt ändrar i och utvärderar. Utan synopsis skulle din bok inte bli skriven, det är du övertygad om. Ditt synopsis är ditt rättesnöre och din livlina.

Om du fastnar beror det nästan alltid på att du inte planerat tillräckligt mycket i förväg och då sätter du dig ned med ditt synopsis och ser över berättelsen tills du kommer på hur du ska fortsätta skriva.

När du är klar och ska redigera manuset sitter oftast strukturen som en smock, men precis som för utpräglade outliners kan du behöva jobba på att få karaktärerna mer levande.

Ett tips är att du frågar Vad är mest naturligt att mina karaktärer gör/säger/tänker i denna situation även när du skriver. Oroa dig inte för att ditt synopsis inte är uppdaterat med alla detaljer, ibland tjänar du tid på att bara skriva på. Vem vet, du kanske älskar att ha lite mer frihet?

11 - 19 poäng:

Du är ett mellanting mellan en outliner och en organic writer. Du provar dig gärna fram. Ibland planerar du massvis innan du börjar skriva, ibland skriver du på utan någon plan alls.

Antingen famlar du fortfarande i blindo eller så har du kommit fram till att det fungerar bäst när du har någon form av plan för ditt skrivande, men där du är fri att göra avstick från planen.

Ibland hittar du ett gammalt synopsis och kan inte sluta skratta åt hur mycket berättelsen förändrat sig sedan du skrev ditt synopsis. Visst händer det att du funderar på vitsen med ett synopsis när du ändå inte kan hålla dig till det. Samtidigt vet du att ett synopsis är rätt bra att ha.

Eftersom du är ett mellanting mellan outliner och organic writer kan redigeringen handla om lite av varje. Det kan vara någon scen för mycket som måste strykas, en vändpunkt som behöver förtydligas, en karaktär som måste gestaltas bättre. Lite av varje med andra ord.

Ett tips är att du gör ett översiktligt synopsis där du inte går ned i detalj och bestämmer vad som ska ske i varje kapitel, men där du har koll på de viktiga vändpunkterna. Vet du inte vilka de viktiga vändpunkterna är så läs mina blogginlägg om struktur. Det finns många fördelar med att kunna strukturmodellerna utantill. Då kan du få styrsel på berättelsen utan att du behöver jobba ihjäl dig med ett synopsis.

Glöm nu inte att använda dig av frågorna Vad är mest naturligt att mina karaktärer gör/säger/tänker i denna situation samt Hur kan jag göra saken värre? hela tiden när du planerar och skriver.

20 - 24 poäng:

Du är en till övervägande del en organic writer. Du gillar när du inte vet hur berättelsen slutar och älskar att skriva utan några begränsningar för vad du får och inte får göra.

Samtidigt har du rätt god koll på åt vilket håll du ska. Du vet vad du vill säga med din bok och vad du har för mål med din berättelse. Det är bara vägen dit som du inte har riktigt klart för dig när du börjar skriva, det uppdagas ofta allt eftersom du skriver.

Även om du inte börjar med ett synopsis så är det mycket möjligt att du har ett när boken slutar, för du skriver ned tankar och idéer allt eftersom de poppar upp. Ibland önskar du att du kunde vara bättre på att planera berättelsen, för det händer rätt ofta att du kör fast och inte vet vart du ska ta vägen. Prova i så fall att skriva ett synopsis för att se om det löser knuten i din berättelse.

Din styrka är att dina karaktärer ofta är härliga och levande, men tyvärr har boken ofta stora strukturella brister som gör att du tvingas till stora omskrivningar i redigeringsfasen.

Ett tips är att du lär dig hur du bygger en fungerande struktur så att modellen sitter i ryggmärgen. Jag har skrivit många blogginlägg om struktur som du kan titta på. Då får du berättelsen att fungera strukturellt trots att du saknar synopsis. Glöm inte bort att ställa frågan Hur kan jag göra saken värre? under tiden du skriver. Därmed är mycket vunnet i redigeringsfasen.

25 -30 poäng:

Du är en utpräglad organic writer eller pantser som det också kallas. Du älskar att sätta dig ned och bara skriva utan en på förhand bestämd plan på vad det kommer att bli. Du skulle dö av tristess om du på förhand visste vad som skulle hända i din bok. Att skriva på det här sättet är som att läsa en bok för första gången. Du vet lika lite som dina läsare vad som kommer ske härnäst och du lär känna karaktärerna allt eftersom de dyker upp i berättelsen. Du kan inte tänka dig ett bättre sätt att skriva.

Visst händer det att manuset aldrig blir klart, att du kommer en bit på väg och sedan tar det stopp. Men det hör till. Idéer är till för att provas. Ibland funkar det, ibland funkar det inte.

Språket är ofta mustigt och karaktärerna levande och intressanta. Däremot saknas det ofta en röd tråd och läsarna kan ibland undra vad din bok handlar om.

Därför blir det en hel del omskrivningar när berättelsen väl är färdigskriven, som planteringar som måste in, vändpunkter som måste förtydligas och scener som måste tas bort för att de inte riktigt hör hemma i just den här berättelsen. Då är det ibland enklare att börja om från början och skriva boken en gång till, fast just den biten är rätt trist och det är inte alls säkert att du orkar.

Ett tips för att du ska ta dig i mål är att du helt enkelt lär dig reglerna för hur man strukturerar en berättelse utantill. Läs mina blogginlägg om struktur och titta sedan på olika filmer och försök hitta vändpunkterna. När strukturen väl sitter i ryggmärgen får dina berättelser automatiskt en röd tråd, trots att du inte skriver en rad i synopsis. Prova även att ställ frågan Hur kan jag göra saken värre? Du ska se att berättelsen vinner på det. Då kan du fortsätta vara den organic writer som du är, men slipper problemen.
 

Hoppas du tyckte testet var kul. Vill du läsa mer om de olika typerna kan du läsa mitt blogginlägg: Vilken typ är du?

Kram Pia