Pias skrivtips: Skriv facklitteratur

Är boken du vill skriva redan skriven? 

Det kan vara bra att kolla det innan du börjar skriva, för annars blir det svårt att sälja in din idé till något förlag. 

Om du inte är först med att skriva en bok i ett visst ämne, måste du hitta det som är din styrka och som gör att din bok skiljer sig från det som redan är utgivet:

• Kanske din bok vänder sig till en annan målgrupp?
• Kanske du tar upp samma ämne men från en annan vinkel?
• Kanske du har ett annat mål med din bok?
• Kanske din bok är roligare att läsa?
• Kanske du är välkänd eller en auktoritet inom området?
• Kanske du har bättre underbyggda argument eller kommer fram till nya slutsatser?
• Kanske du skriver mer lättillgängligt, mer modernt eller på ett annat språk?

I alla texter är det viktigt att tänka på syfte och målgrupp och fackböcker är inget undantag. 

Det är nämligen jättestor skillnad på om du vill skriva en bok om hur dina förfäder levde och som du tänkt ge till dina barn och barnbarn, mot om du vill skriva en bok som är tänkt att läsas som en del av undervisningen på universitetet. Både syfte och målgrupp skiljer sig oerhört mellan dessa båda böcker och påverkar hur boken bör skrivas. På samma sätt är det en helt annan bok om du vill skriva populärvetenskapligt och nå ut till breddmarknaden.

Fundera därför på varför du skriver och för vem du skriver. Läs mer i mitt blogginlägg Glöm inte syfte och målgrupp. Där finns en massa bra tips om hur du bör tänka för att hitta såväl syfte som målgrupp.

När du väl vet varför du skriver och för vem du skriver ska du använda den kunskapen för att skapa en bok som når rätt läsare.
 

I en skönlitterär bok med en traditionell struktur hänger man upp berättelsen kring huvudkaraktärens mål och hur hen ska komma dit. Det blir den röda tråden som driver berättelsen. Läs mer om den traditionella strukturen i mitt blogginlägg Hur en bok "bör" skrivas.

I en fackbok hänger man istället upp boken kring författares mål.

• Vad vill du lära ut till dina läsare?
• Vad vill du säga med boken?
• Vad vill du att läsarna ska känna, tycka eller uppleva när boken är slut?

Svaret på den frågan är nämligen oerhört viktigt för den talar om vad du ska fylla boken med. Allt du skriver i boken ska leda till den slutsatsen hos dina läsare. Det blir din röda tråd som genomsyrar hela boken.

När läsarna har lagt ifrån sig boken ska de känna, tänka eller ha lärt sig precis det du ville med boken. 

Jämför de här tre olika varianterna av böcker.

• Mål 1 - Jag vill att läsarna ska få en allmänkunskap om andra världskriget så att de uppfyller lärokraven i gymnasieskolan.
• Mål 2 - Jag vill att läsarna ska förstå vilka ekonomiska faktorer som låg bakom andra världskriget och hur det formade samhället före och efter kriget.
• Mål 3 - Jag vill att läsarna ska lära sig av historien så att de aldrig upprepar det som hände under andra världskriget.

Alla dessa böcker handlar om andra världskriget, men böckerna fokuserar på olika mål. Därmed kommer argument och innehåll att skilja sig åt.

Det som är intressant för att förklara ekonomin bakom kriget behövs kanske inte för att klara lärokraven i gymnasieskolan och behövs definitivt inte för den som vill propagera för att krig är hemskt. Min lärare i ekonomisk historia på universitetet påstod att andra världskriget hade synnerligen positiva effekter på samhällsekonomin. Inget är så bra för ekonomin som ett krig, påstod han.

Rätt mycket kan alltså skilja sig mellan dessa tre böcker trots att alla behandlar samma ämne.

Så fundera på vilka mål du har med dina bok och hur dessa mål påverkar ditt innehåll och dina argument.
 

Precis som i en skönlitterär bok måste du väcka läsarnas intresse och hålla den kvar. Men hur gör man det i en fackbok?

Nummer ett är att du måste locka rätt läsare. Du har redan tänkt ut vilka boken vänder sig till. Detta är personer som har ett naturligt intresse av att läsa din bok, så det bör vara rätt lätt att fånga deras intresse, eller hur?

Vi skippar marknadsföring och liknande eftersom det här blogginlägget handlar om hur man skriver en fackbok, inte hur man säljer den. Likaså skippar vi baksidestexten. Nu handlar det om en person som står med din bok i handen och funderar på att läsa den.

Det första du måste göra är att få dina läsare att förstå att det här är en bok för dem. 

Redan i bokens inledning skriver du ett kontrakt med läsarna om vad boken ska handla om och hur den är skriven.

Om du bryter det här kontraktet, genom att boken efter några sidor visar sig handla om något annat eller sättet du skriver på drastiskt förändras, kommer läsarna bli besvikna och lägga boken ifrån sig. Samtidigt kommer de läsare som boken egentligen vänder sig till att tröttna redan innan de kommit förbi inledningen.

Därför är inledningen, eller anslaget som det också kallas, oerhört viktigt. Läs mer i mitt blogginlägg Det viktiga anslaget.

Ett sätt att lösa det här problemet är att göra som i retoriken. Nämligen:

1. Säg vad du tänker säga
2. Säg det
3. Säg vad du har sagt

Se din fackbok som att den består av tre delar:

1. Inledning
2. Det boken handlar om
3. Sammanfattning

Du börjar alltså med en kort inledning vad din bok ska handla om. Den kan var en eller ett par sidor med text och en punktlista med frågor du ska besvara. Ibland är det ett talande exempel. Mer än så behövs inte, men det får läsarna att snabbt få en bild av vad din bok handlar om. 

Du kan inte ösa ur dig allt i inledningen. Den är tänkt som en intresseväckare där du talar om vilka frågor du ska besvara. Svaren lämnar du obesvarade i det här läget så att läsarna vill veta mer. Har du med ett exempel kan det till exempel avslutas med orden att du nu tänker berätta hur man går tillväga för att lyckas.

Nu har du rätt läsare på kroken och du får inte göra dem besvikna.

Större delen av boken ägnar du åt att uppfylla det du lovade i inledningen. Håll dig till ämnet, ändra inte sättet du skriver och besvara frågorna som du droppade inledningsvis. 

Du avslutar med en kort sammanfattning av vad du sagt och knyter på så vis ihop säcken. I vissa faktaböcker hittar man sådana sammanfattningar efter varje del eller varje kapitel. Se bara till att det framgår att är en sammanfattning, så inte läsarna tror att det är ett nytt kapitel och blir besvikna för att du upprepar det som redan sagts.

Fördelen med det här sättet att skriva en faktabok är att du upprepar de viktigaste sakerna tre gånger, vilket ökar möjligheten att dina läsare kommer ihåg vad du har sagt.
 

Övertyga är ett begrepp som används inom retoriken och som innebär att läsarna tar till sig och håller med om det du påstår.

En fackboks förmåga att övertyga är central för att boken ska bli väl mottagen bland läsarna. Om de inte tar till sig det du skriver eller håller med om vad du påstår, kommer de tycka att boken är ointressant eller i värsta fall bluff och båg.

Även om ditt syfte bara är att informera om något, så vill du att mottagaren ska lyssna på det du säger och hålla med om att informationen är bra att ha. 

Inom retoriken talar man om tre aspekter som måste vara uppfyllda för att lyckas övertyga publiken. Det är:

• Ethos
• Logos
• Pathos

Fundera på dessa tre saker när du skriver din fackbok.
 

Ethos handlar om författarens trovärdighet. 

Varför är du rätt person att skriva en bok om just det här ämnet? Ja, det är en högst relevant fråga som läsarna av en fackbok vill ha svar på.

Det finns flera sätt att få fram ethos:

• Några ord om vem du är och varför du skrivit den här boken.
• Förord från någon annan som talar om varför du kan dina saker.
• Exempel eller små instick här och där från ditt eget liv som visar att du har upplevt, har arbetat med eller har studerat det du skriver om.
• Att texten andas självförtroende och innehåller en så pass hög kunskapsnivå att det blir trovärdigt för läsarna att du vet vad du talar om.
• Att du är tydlig med källhänvisningar som visar att du använder dig av vedertagen forskning.

Väljer du att berätta om dig själv i inledningen av boken är det viktigt att du gör det kort, annars riskerar du att tråka ut läsarna. Boken handlar ju inte om dig, eller hur? Undantag gäller naturligtvis självbiografier. Kom ihåg vad jag sa om det viktiga anslaget. Några rader räcker ofta för att läsarna ska få förtroende för dig.

Ett förord kan med fördel läggas som ett separat kapitel, även här är det bra om det inte är för långt. Tjugo sidor förord brukar skrämma bort de flesta läsare. Har du tur hoppar de över förordet och läser din bok ändå. Det bästa är att hålla förordet kort, helst inte mer än ett par sidor.

Exempel från ditt eget liv eller från klienter eller företag du arbetat med är ett annat sätt att visa på din kompetens. Se till att exemplen är relevanta för det du skriver om och att du framstår i god dager. Undvik att skriva sådant som gör att läsarna misstror din kompetens, för då faller bokens trovärdighet. 

Att du genomgående ger bevis på din kompetens är det bästa sättet att upprätthålla din trovärdighet. Då menar jag inte att du måste överösa berättelsen med exempel från ditt liv eller att du skriver ett högtravande akademiskt språk, utan att du hanterar ämnet med en självklarhet och ett självförtroende som bara en riktigt insatt person kan ha.

Naturligtvis kan källhänvisningar också stärka förtroendet för dig som författare. Det visar att du inte fabulerat ihop allting själv utan låter dina åsikter vila på studier och fakta.
 

Logos handlar om det som sägs och att det är korrekt och logiskt. 

I såväl skönlitterära böcker som fackböcker är det viktigt att det finns en logik. Jag har skrivit om vikten av en tydlig orsak och verkan i skönlitterära böcker i mitt blogginlägg Karaktärer som stannar i läsarnas sinnen.

Även i faktaböcker är det viktigt att det finns en tydlig logik i form av orsak och verkan, det vill säga att det ena leder till det andra.

Du måste ha en plan för vilka argument och vilken information du ska använda och när du ska använda den. Du kan till exempel inte dra slutsatser eller påstå saker som inte är underbyggda med fakta.

Det är också viktigt att du gallrar bland dina idéer så att boken inte spretar åt alla håll och kanter. Sväva inte ut för då tappar boken fokus och därmed sin logik. Håll dig till ämnet.

Ett bra knep är att börja med innehållsförteckningen. Fundera på vad du vill ha med och stuva runt de tänkta kapitlen tills du känner att din bok följer en tydlig logik med orsak och verkan.

När du sedan börjar skriva är det viktigt att logiken genomsyrar hela texten med en tydlig orsak och verkan mellan olika meningar och stycken. Håll i pennan och sväva inte ut ;)

Logos handlar även om att det du skriver är korrekt. 

Som Lennart Guldbrandsen skriver på sin blogg Mr Chapel är det viktigt att du gör research om ämnet du tänker skriva om, även om du tycker att du redan kan allt. 

I en faktabok är det ännu viktigare än i en skönlitterär bok att all fakta stämmer. Om din bok visar sig innehålla faktafel faller nämligen trovärdigheten.

Se därför till att dubbelkolla alla fakta och stäm av med vad andra skrivit i samma ämne. Om dina slutsatser skiljer sig från det som är allmänt vedertaget är det viktigt att du kan argumentera för varför.
 

Pathos är den känsla du skapar hos läsarna.

Det finns många sätt att få fram en känsla hos läsarna:

• Sättet du skriver på
• Bilder och symboler
• Ord som skapar associationer
• Liknelser och metaforer
• Exempel och berättelser
• Hot och möjligheter

Förr i tiden kunde man skriva kokböcker utan bilder. Numera är konkurrensen så stor att du måste få det att vattnas i munnen hos läsaren redan när de står i affären. Då gäller det att ha läckra bilder både på omslaget som inuti boken.

Samma tanke ska du ta med dig oavsett vilken fackbok du skriver. För du vill ju övertyga läsaren om att ta till sig och hålla med om det du påstår. 

Kanske din bok inte är sådan att det passar med en massa flashiga bilder. Då får du hitta andra sätt att skapa rätt känsla hos läsarna. Arbeta på alla plan från sättet du skriver på till ordval, liknelser och valet av exempel.
 

Många tror att ett högtravande akademikerspråk skapar förtroende hos läsarna. 

Men nej, nej, nej - så är det inte. Risken med ett högtravande språk är att läsarna inte fattar vad du vill säga. I värsta fall känner de sig dumma och vad har du vunnit på det?

Nummer ett är ju att nå ut med ditt budskap, eller hur?

När jag läste på universitetet kom jag i kontakt med Arne Jarrick och Olle Josephsons bok Från tanke till text - En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Den boken öppnade verkligen mina ögon och har följt med mig som en kär ägodel sedan dess.

Jarrick & Josephson skrev nämligen att även professorer har lättare att ta till sig ditt budskap om de slipper lägga energi på att tolka texten. De har så mycket annat att tänka på att du ska underlätta för dem att ta till sig din text. Deras råd var alltså att skriva så enkelt att språket inte blir ett hinder för det du vill förmedla.

När jag jobbade som aktieanalytiker hade jag en kollega som var doktor i medicin. Han var oerhört kunnig inom sitt område men skrev analyser som ingen förstod. Hur illa det var insåg jag först när hans kollega inom läkemedelssektorn erkände att inte ens han förstod vad den här mannen försökte säga. Kanske inte så konstigt då att kunderna aldrig rankade honom högt bland läkemedelsanalytikerna trots hans höga kompetens inom området. Han slutade så småningom och ersattes med en analytiker som skrev analyser som folk förstod.

Språket är alltså oerhört viktig om du vill nå ut med ditt budskap. Jag kommer skriva ett annat blogginlägg om detta med en massa knep om hur du skriver enkelt och får texten att kännas luftig och lättillgänglig.
 

Du ska naturligtvis namnge källan till ett direktcitat, men citatreglerna är olika beroende på vilken typ av facktext du skriver.

Är det en vetenskaplig rapport är det supernoga att varenda punkt sitter rätt. Tro mig - jag har skrivit mängder av vetenskapliga rapporter.

Skriver du populärvetenskapligt räcker det att du anger källan på ett eller annat sätt, antingen direkt i texten eller via en fotnot. 

I en vetenskaplig rapport måste all fakta du tar med kunna styrkas med en källa - om inte annat för att visa för läsaren att det här är vedertagna begrepp och inget som du fabulerat ihop. Det är först i analysen som du får dra egna slutsatser och fabulera själv. 

I en populärvetenskaplig bok däremot är det sällan varenda liten detalj anges med källa. Om du skrivit fritt ur minnet och inte kopierat någon rakt av så räcker det att du i slutet av boken ger en läsanvisning med de böcker du själv använt för din efterforskning.

Naturligtvis är det inget fel att uppge källor även i en populärvetenskaplig bok, de kan tvärt om stärka trovärdigheten för texten. Men var lite försiktig så du inte hackar sönder texten med källor efter var och varannan mening. 
 

Mitt sista råd för dagen är att du ska titta på hur andra gör.

Har du några fackböcker du gillar så titta hur boken är strukturerad och vad författaren använt för knep för att fånga ditt intresse.

Det är inga problem att du kopierar samma struktur så länge innehållet är ditt eget.

Lycka till nu med din fackbok och återkom gärna med kommentarer och egna erfarenheter.

Kram Pia