Jag har lärt mig en hel del om skrivandets konst de här senaste åren och jag tycker nu att jag har kontroll på det mesta. Men en sak återstod: Jag hade inte läst något om hur man strukturerar sin roman.

Det finns tyvärr inte mycket skrivet om det här på svenska. De skrivarhandböcker som existerar verkar undvika frågan. Men på några ställen har jag hört talas om olika "knep" som används när man skriver filmmanus och som alltså kan återanvändas för vanliga skönlitterära bokmanus.

Därför köpte jag tre böcker av författaren Syd Field om screen writing och har nu läst ut två av dem.

I början tyckte jag att det var mycket blaj och strukturen på böckerna är faktiskt under all kritik. Hur en person som lär ut hur man skriver strukturerat inte själv strukturerar sina böcker är för mig en gåta.

Men efter ett tag insåg jag att jag hade fel förväntningar på böckerna. För de handlar faktiskt väldigt lite om struktur men väldigt mycket om annat. En massa andra BRA saker. Och alla dessa saker ÄR struktur. Det var det jag inte fattat innan jag började läsa.

Och när jag väl läste böckerna med "rätt" glasögon kunde jag ta till mig Syds visdom desto mer.

Det finns enormt många bra tips i böckerna.

Som t.ex. att man alltid måste veta slutet på boken innan man börjar skriva. Varför, undrar du säkert. Jo, därför att din bok redan från sida ett måste driva storyn framåt mot det tänkta slutet. Om du inte vet slutet vet du inte vart din bok ska ta vägen och risken är därför att ditt slut känns ogenomtänkt, hastigt påkommet och totalt orealistisk. Så är det faktiskt i väldigt många böcker jag läst - slutet kommer som en total överraskning och har inget med resten av boken att göra. Det känns ologiskt. Och nog är det så att felet beror på att slutet inte förankrats tillräckligt väl i boken. Det kan ju räcka med så lite - några väl valda ledtrådar som droppas här och där - gärna i första kapitlet. Inte förrän slutet är läst ska läsaren inse kopplingen och tänka - wow!

Det finns en massa andra bra tips och jag bara ler för nu vet jag HUR Susanne Collins fick sin Hungerspelen-trilogi att ha sådan fruktansvärt bra framåtdriv. Och när jag vet varför kan jag ta till mig av kunskapen i mina egna böcker så att de också blir lika bra.

Tja, det kanske tar några år att förfina kunskapen så att jag blir riktigt bra på det, men en början är alltid en början.

Och så fick jag en "mall" för att strukturera upp mitt manus som jag kan använda om jag vill och jag är redan på gång att testa mina manusidéer enligt denna nya mall :)

Böckerna kan köpas här:
Adlibris - The definite guide to Screen Writing
Adlibris - The Screen Writer's Workbook
Bokus - The definitive guide to Screen Writing
Bokus - The Screen Writer's Workbook
 

I lördags skickade jag in mitt bidrag till Harlequins författartävling, så nu gäller det att hålla tummarna för att jag blir en av de fem som går vidare till final!

Min bok Dubbelspel handlar om den stora frågan om kärleken är värd sitt pris.

Handlingen utspelar sig i 1850-talets Sverige och huvudpersonen Leonore drömmer om att få studera vid universitetet eller stå på en teaterscen, inte gifta sig som är brukligt för kvinnor.

Så en dag möter hon sitt livs stora kärlek och allt hon trott om livet omkullkastas.

Idén till boken fick jag redan som tonåring då jag funderade mycket på hur mitt liv skulle vara om jag var född i en annan tid. En tid då kvinnor inte blev myndiga eller kunde studera vid universitetet, då kvinnors lott var att stå vid spisen och föda barn och något annat var otänkbart.

Där föddes min huvudperson Leonore som revolterar mot alla konventioner i sin kamp om att äga sitt eget liv.

Att bokblogga har sina fördelar - jag har faktiskt fått några böcker som jag ska blogga om. En av dessa är Gömd av Theres Wittgren.

Nu kanske ni tror att jag säger det här bara för att jag råkar få betalt för att göra det?

Nej, så är det faktiskt inte. Gömd råkar vara en bok HELT i min smak. :)

Romance, helt enkelt. En bra sådan dessutom.

Plotten är den vanliga för romance: Ung kvinna möter ung man som hon inte kan få. 

Ramen för handlingen är dock lite ovanlig: Boken utspelar sig på Vadstena Kloster år 1478.

Det är således inga frasiga tyger och flådiga baler. Istället bär huvudpersonen huvudduk och vandrar runt i gråa salar, ber till gud och påtar i trädgården.

Och trots att livet står stilla och dagen har sin lugna rytm så lyckas Theres få mig att vilja läsa vidare. Jag vill veta hur det ska gå för Vendela och Andreas i deras omöjliga kärlekssaga.

För Theres lyckas med det som är absolut viktigast i en romance: Hon får kärleken att kännas äkta och därtill skriver hon riktigt bra sexscener där t.o.m. den mest oskyldiga kyss får det att osa hett.

Det är dessutom totalt OMÖJLIGT att de båda kan få varandra, så jag undrar naturligtvis hur Theres ska ro det hela i land.

Det gör hon och tvisten i slutet är absolut inte vad jag väntat mig. Det finns egentligen bara en sak jag har att invända mot och det är att tvisten inte är riktigt underbyggd och inte helt trovärdig. Det hade varit enkelt åtgärdat genom att ge ledtrådar som gör att upplösningen känns som en naturlig följd av allt som hänt, utan att för den sakens skull inte behöver förta överraskningsmomentet.

Tyvärr kan jag inte avslöja mer för då försäger jag mig om slutet. Nej, ni får helt enkelt ta och läsa boken helt enkelt.

Boken kan ni köpa här:
Adlibris
Bokus
 

Jag köpte De rotlösa av den här zombiemannen på bokmässan.

... Och jag som inte ens läser klassisk fantasy.

Ja, vad ska jag säga. Den lät ju bra på baksidan. Och killen är en zombie. Dessutom hade han en hel hög med groupies med sig. Våga göra annat än att lyda och köpa boken?

Som sagt - boken verkade bra så jag bestämde mig för att läsa den. 

Handlingen utspelar sig i Serahema, ett medeltidsland med magi, gudar, drakar, läskiga nattlöpare och andra monster.

Bokens huvudperson Elderim har vuxit upp med eldguden och lärt sig elementarmagi sedan barnsben, men han hinner inte bli upplärd i den mytomspunna magi som kallas Saven innan eldguden dödas och han måste fly för sitt liv. 

Grundplotten i boken är frågan: Ska Elderim hinna lära sig allt han måste kunna i tid för att förhindra att Sarahema förgörs av ondska och svart magi?

Därtill finns en mängd bihandlingar som t.ex. en kung som utsätts för ett mordattentat och en ung kvinnlig tjuv som måste fly undan tre farliga nattlöpare som kan förvandla sig till vilket djur de vill och aldrig förlorar vittringen.

Det finns alltså massvis att ta av i Marcus bok. Och det märks för den är på över 400 sidor och det ska bli ytterligare fem böcker i serien. Böcker som för övrigt redan är skrivna, men ännu inte utgivna. Nästa bok  i serien planeras att ges ut lagom till jul.

Marcus visar upp en fantastisk värld och det märks att han levt i den väldigt länge - grundtanken med boken fick han redan som barn. Han beskriver sin värld så självklart att jag köper allting och han förmedlar den i lagom stora portioner. Inte för mycket, men inte heller för lite. Marcus har dessutom övat såväl ridning, tränat kampsport och gjort en mängd andra saker som han drar nytta av när han skriver. Jag kan riktigt se framför mig hur Elderim hänger i stigbygeln när han ska upp på hästen och misstänker att något liknande hänt författaren själv.

Det märks också att Marcus själv har nära kontakt med andevärlden och står nära sitt högre jag. Jag känner igen tankarna om Saven och Roten från teorierna om jordstrålning och naturligtvis blir allting väldigt trovärdigt då. Det känns verkligen att författaren är ett med sin fantasyvärld och det är positivt.

Ytterligare något som jag beundrar i boken är Marcus förmåga att sprida klokskaper. Både här och där hittar jag små tänkvärda saker som får mig att stanna upp och fundera. Det är lite Paolo Coelho över det hela – Marcus ger mig små gåvor när jag läser och det uppskattar jag oerhört.

Boken har absolut sina kvaliteter och nu när jag läst ut den måste jag få veta hur det går för Eldrim och de andra, så nästa bok står helt klart på inköpslistan. Trots att det är en klassisk fantasy :)

Men - för det finns ett men - boken hade kunnat vara ännu bättre med mer gestaltning, mer tankar och känslor hos karaktärerna och om Marcus utnyttjat de trick som finns för att få spänningsscenerna ännu mer spännande. Ibland går det lite väl fort och vissa scener berör inte. Marcus har dessutom valt att skriva i det allvetande perspektivet med en tydlig berättarröst och jag är personligen inte så förtjust i det greppet. Jag vill hellre ha en mycket nära tredjepersonsperspektiv eller ett jagperspektiv där jag blir ett med karaktären.

Och så vore det väl bra om Marcus kastar in en kittlande kärlekshistoria också. Jag vill minnas att han lovade något sådant. Och visst finns det lite kärlek med, men det är än så länge inte så kittlande och smaskigt som jag vill ha det.

Vi får se om Marcus nästa bok blir lite vassare på de här sakerna. Om han bara blir ett med karaktärerna, så som han är ett med sin fantasyvärld, blir det här kanon.

Boken kan du köpa här:
Adlibris
Bokus

Detta är LEAN är boken för dig som snabbt och enkelt vill få en förståelse för vad LEAN är.

Vad är då LEAN undrar du säkert.

Modig/Åhlström säger att LEAN är en verksamhetsstrategi som prioriterar flödeseffektivitet framför resursseffektivitet.

Va?!? Säger säkert du som har noll koll på LEAN.

Oroa dig inte, svarar jag. Boken förklarar det enkelt och lättsamt. Redan i första kapitlet ges exempel på en organisation som är resurseffektiv jämfört med en som är flödeseffektiv. Där får vi följa två kvinnor som misstänker bröstcancer. För den ena tar vården 42 dagar (resurseffektiv vård) innan hon får svar. För den andra tar den några timmar (flödeseffektiv vård). Och där var jag fast - för vem vill väl vänta 42 dagar på att få svar om det är cancer?

Som ekonom ser jag dock fördelar även med det resurseffektiva sättet att arbeta och det optimala måste vara att kombinera dessa båda strategier. Så enkelt är det dock inte. Författarna kallar det för effektivitetsparadoxen. Och just därför är LEAN en strategi - du måste välja vilket håll du vill gå.

Att välja att prioritera flödeseffektivitet kan dock innebära att verksamheten även blir mer resurseffektiv. För vad händer när vi fokuserar på att alla resurser ska nyttjas hela tiden? Jo, de anställda får så mycket att göra att de blir överarbetade och då läggs arbetsuppgifter på hög. Det innebär omstarter (tänk bara på hur många gånger du läser om samma mejl, eller tittar på samma papper) som är ett slöseri med tid.  Därför kanske det resurseffektiva företaget inte är så effektivt som de själva tror. I själva verket lägger de kanske sin tid på sådant som inte är värdeskapande - som att läsa om samma mejl fyra gånger innan de agerar på det. I och med att verksamheten blir mer flödeseffektiv kan företaget även spara in tidstjuvar, som det här med att läsa mejlen och om igen - har man tid att ta hand om det omedelbart sparar man också tid.

LEAN är sprunget ur Toyotas sätt att arbeta, men enligt Modig/Åhlström är LEAN inte att kopiera Toyotas metoder. Det är att en strategi att välja att bli mer flödeseffektiva. LEAN i sig går inte att uppnå, det är inte ett statiskt mål, utan en process att hela tiden sträva mot insikt och förbättring. Hur du ska göra för ditt företag är upp till dig. Vill du kopiera Toytas metoder så fine, men du kan också skapa dina egna.

Och här skiljer sig Modig/Åhlströms bok "Detta är LEAN" från andra böcker i ämnet. Detta är LEAN handlar inte om vilka metoder Toyta använde sig av för att skapa en flödeseffektiv organisation. Det handlar om hur du ska tänka.

Och jag är redan igång med att fundera vilken strategi jag ska ha för mitt eget hem och hur jag bäst ska gå till väga för att öka flödeseffektiviteten i mitt arbetsrum. För visst vore det skönt om högarna på skrivbordet försvann utan att jag för den sakens skulle behövde lägga ned oändlig tid på städning. Men var går min gräns? Hur fint vill jag ha det mot hur mycket tid jag måste lägga ned? Kan jag maximera nyttan med ett minimum av resurser? Hur når jag den optimala gränsen för just mig?

Ja, det är en av alla de tankar och idéer som boken "Detta är LEAN" sätter igång. Oavsett vad du jobbar med, eller inte jobbar med, så tror jag du kommer få stor nytta av den här boken.

Boken hittar du här:
Adlibris
Bokus