Pias Skrivtips: Varför är målet så viktigt?

Om du skriver en bok där dina karaktärer saknar mål så blir det ett antal scener staplade på varandra. Visst kan scenerna vara både roliga och lärorika, men det blir svårt att säga vad boken handlar om.

Den handlar om ett killgäng, blir kanske svaret. Fundera på det svaret ett tag. Vad säger det om boken? Jo, man får veta vem det handlar om, men inte vad. Du vet alltså ingenting om bokens handling.

Det är dina huvudkaraktärers mål som definierar vad:et. Om dina karaktärer inte har några mål, eller om detta/dessa mål är dåligt definierade, så kommer bokens handling att halta.

Som författare ska du alltid fråga dig vad dina karaktärer vill, vad har de för mål? Och sedan måste du få ned det målet så tydligt att dina läsare också förstår vad dina karaktärer har för mål.

Om jag säger att boken handlar om ett killgäng som försöker få biljetter till årets coolaste fest, så vet du inte bara vem det handlar om utan också vad. Killarnas mål är att få tag i biljetter till festen och det definierar bokens handling.

Utan mål, ingen handling.
 

Det räcker inte att ge dina karaktärer mål för att det ska bli en intressant handling. Du behöver några saker till.

Det ena är att målet eller målen måste vara viktiga för dina karaktärer. Så viktiga att de kan göra nästan vad som helst för att nå detta mål.

För om målet inte är viktigt då kan dina karaktärer lika gärna ge upp så fort de stöter på ett hinder. Och faller målet, då faller handlingen. Då är boken slut.
 

För att målet ska bli viktigt för dina karaktärer måste du sätta något på spel, något som är betydelsefullt för dina karaktärer.

Låt dina karaktärer antingen förlora något värdefullt om de inte når sitt mål, eller vinna något värdefullt om de når sitt mål.

Ju viktigare detta är för dina karaktärer, desto intressantare blir berättelsen.

Det mest värdefulla vi har är våra liv, eller våra närståendes liv. Vill du inte skriva om död så kan du skriva om kärlek. Att riskera att förlora sitt livs kärlek är en outtömlig källa till berättelser som fungerat i tusen och åter tusen år. En annan outsinnlig källa för berättelser är om rikedom och makt.

Men egentligen spelar det ingen roll vad det är som sätts på spel, bara det är viktigt för dina karaktärer.

Boken med killarna som försöker få tag i biljetter till årets coolaste fest är egentligen ingen bok. Det är en film. Tro det eller ej - men någon har filmatiserat det hela. Kanske du tycker att handlingen är enormt banal och det hade den blivit om det inte varit för en viktig detalj:

Målet att få biljetter till årets coolaste fest blir viktigt eftersom den ena killens drömtjej ska dit och enda chansen att någonsin få träffa henne igen är om han får tag i biljetter till festen. Eftersom det står mycket på spel - hans livs kärlek - så blev det här banala målet till en film. 
 

Men det räcker inte att ha ett mål som är viktigt och sätta något på spel. Du behöver dessutom göra målet svårt att nå.

Om målet är lätt att nå kommer dina karaktärer nå målet inom några sidor och då slutar boken där.

Alltså måste du sätta upp hinder som gör att dina karaktärer inte når målet vid första bästa försök.

I exemplet med killarna som försöker få tag i biljetter till årets coolaste fest så är det första hindret det faktum att de letat efter dessa biljetter i flera år utan att få tag i dem. De har ingen aning om vem de ska kontakta för att få tag i biljetterna eller var den här festen håller hus. De vet bara - ryktesvägen - att det är en fest som heter duga och dit kommer den här tjejen.

OBS! Du måste tänka på två saker när du hittar på hindren som står mellan dina karaktärer och deras mål.

• För det första får hindren inte vara för lätta att övervinna, för lyckas de ta sig över hindren och nå målet så slutar berättelsen alldeles för tidigt.
• För det andra måste hindren vara svåra att övervinna på riktigt. Om det finns en enkel utväg, men dina karaktärer inte tar den, så kommer läsarna att bli förbannade.

Men det räcker inte att göra hindren svåra, ju längre in i berättelsen du kommer desto svårare måste hindren bli. Det kallas för konfliktupptrappning.

Jag berättar mer om konlfikter i mitt blogginlägg Konflikter! 

Det är genom att trappa upp konflikterna så att hindren blir svårare och svårare att överkomma som du ökar spänningen i boken. Även om det bara är en feelgood så behöver du en konfliktupptrappning för att behålla dina läsares intresse hela vägen in i mål.

Det låter kanske knepigt, men är i själva verket rätt naturligt. 

Det viktiga när du tänker konfliktupptrappning är att du inte kastar in nya konflikter utan att du trappar upp dem du redan har. Spänning byggs inte upp för att du kastar in en ny citron - utan för att du kramar ur sista droppen ur den citron du redan har. Det här med att pressa citroner är en liknelse som jag snott från Lennart Guldbrandsons bok Manusförfattarens guide. 

Tänk dig att du har en scen där en ond pojke hotar slå bokens huvudperson med en trädgren. Säg att du som författare låter trädgrenen vara så skör att den går sönder i luften varefter den stygga pojken blir rädd och springer sin väg.

Ingen bra lösning. Den spännande scenen är över innan den ens har börjat. Du har ju inte pressat minsta lilla droppe ur citronen.

Tänk dig istället att den första grenen går sönder i luften, men då böjer sig den elaka pojken ned och hittar en större gren. Din huvudperson duckar så grenen slår i ett träd. Den elaka pojken brottar då ned din huvudperson, famlar med handen i jorden och får tag i en stor sten. Din huvudperson sprattlar med armar och ben men den elaka pojken ropar på sina vänner. De springer fram och håller din huvudperson stilla. Nu kan din huvudperson inte komma undan. Den elaka killen höjer handen med stenen och måttar mot din huvudpersons huvud ...

Ja, nu börjar det likna något. Du har eskalerat motståndet tills allt hopp är ute. Läsarna tänker att hur ska huvudpersonen komma undan? När läsarna tänker så - då har du lyckats pressa sista droppen ur citronen. 

Det är så du ska tänka. Låt inte dina karaktärer klara av alla hinder omedelbart utan låt dem få kämpa innan de lyckas. Ju mer de kämpar och desto starkare de blir, desto svårare blir moståndet. Det handlar inte om att du kastar in nya konflikter - du trappar helt enkelt upp den konflikt du redan har. Och det är vad som menas med konfliktupptrappning.
 

Med hela vägen in i mål menar jag att du ska behålla läsarnas intresse hela vägen till bokens sista sida. 

Du får nämligen inte låta dina karaktärer nå, eller misslyckas med att nå, sitt mål förrän du närmar dig slutet av berättelsen. Visst kan du ha några sidor där du berättar vad som hände sedan, men de flesta berättelser slutar mer eller mindre när karaktärerna når sitt mål.
 

Vadå? tänker säkert du. Får jag inte byta mål?

Jo, det får du. 

Oftast sker det helt naturligt genom att dina karaktärer lär sig något på resan varefter målet förskjuts. 

När dina karaktärer klarar av ett hinder, eller ett hinder gör att dina karaktärer tvingas byta riktning, så har du en så kallad milstolpe. Du kan läsa mer om milstolpar i mina blogginlägg Tema, idé, koncept, premiss och intrig samt Strukturera din roman. Det är vid dessa milstolpar som dina karaktärer helt naturligt justerar sitt mål.

Ja, då eller en stund efteråt. Det är ju inte alltid man inser omedelbart att det mål man precis uppnått inte var så fantastiskt som man tänkt sig. Men det får inte ta alltför lång tid för dina karaktärer att inse sitt fatala misstag, för då kommer läsarna undra varför boken har så många sidor kvar. Kanske de rent av lägger boken ifrån sig trots att halva berättelsen återstår. Jag lovar - jag har gjort det själv. Har dina karaktärer nått sitt mål så känns det som om berättelsen är slut. Och är berättelsen slut så orkar man inte läsa en massa bladder om hur de levde lyckliga i alla sina dagar ...

Nej, om dina karaktärer når ett mål så måste de skaffa sig ett nytt mål eller se över det de redan har. Och det relativt snart.

I filmen om killarna som försökte få tag i biljetter till årets coolaste fest så lyckades de få tag i dessa biljetter i mitten av filmen. Med andra ord borde filmen sluta där. Men nej, naturligtvis händer någonting som gör att de riskerar att missa festen och då förskjuts målet från att få tag i biljetterna till att hinna fram till festen i tid.

Själva huvudmålet är dock i stort detsamma - gå på den berömda festen. Men delmålet för att ta sig dit förskjuts under resans gång.

Om du undrar vilken film jag talar om så heter den The night before. Och nej, jag såg inte hela filmen - råkade bara springa förbi TV:n några gånger under filmens gång och reagerade på den banala handlingen men hur genialiskt producenten ändå fått till det så att det funkade. Kanske jag borde ha sett hela filmen innan jag uttalde mig om den i ett blogginlägg såhär, men det viktiga är ju inte huruvida jag fattat filmen korrekt eller inte. Nej, lärdomen är att du kan låta dina karaktärer ha vilket banalt mål som helst - så länge det är tillräckligt viktigt för dem. :)

Lycka till nu och glöm inte målet!

Kram Pia