Jag minns Flickan med silverhåret som en av Margit Sandemos bästa och härom dagen behövde jag en lättläst och inte alltför tjock bok. Det fick bli den.

Nu är det oerhört många år sedan jag läste den för första gången och sedan dess har mycket hänt i mitt liv. Framför allt har jag börjat skriva böcker själv och lärt mig massvis om gestaltning, berättarröst, perspektiv och annat.

Därför var det med nya ögon jag läste Sandemos bok.

Flickan med Silverhåret är en historisk roman som utspelar sig i en svenskby i Ukraina år 1782 och handlar om en flicka med platinablont hår och stora blå ögon. När hon räddar livet på den unga kosacken Vasili ändras hennes liv rejält. Hon blir bortrövad av tatarerna och först efter fyra år möter hon sin kosack igen som ägnat de senaste fyra åren åt att röva, plundra och mörda.

Boken är lättläst och Margit lyckas verkligen få karaktärerna att leva. Det är trevligt att läsa boken, men varför jag tyckte den var så oerhört bra förstår jag inte såhär i efterhand.

Margit skriver i ett allvetande perspektiv, vilket jag normalt inte brukar tycka om. Berättaren lyser igenom både här och där - åter igen grepp jag inte brukar gilla eftersom det distanserar mig till karaktärerna. Hon hoppar in och ut ur olika personers tankar och det brukar vara ett no-no eftersom det är så lätt att bli förvirrad som läsare. Margit klarar det dock med glans - hon kan sin berättarteknik.

Dock är det rätt så lite gestaltning i boken och jag har börjat tycka om gestaltning. Många scener springs förbi i ett rasande tempo och jag hade önskat att hon saktat in, sugit på karamellen, låtit mig får stanna i scenen lite längre. Men det är klart - då hade ju boken blivit klart längre än sina 150 sidor.

Därtill för Sandemo fram storyn rätt så mycket genom dialog och det så pass att det börjar lukta infodumpar om det hela. Det är inte heller direkt trovärdigt att den väderbitna kosacken skulle vara så pratsam. Det hela hade kunnat göras mycket bättre om Sandemo inte var tvingad att hålla sig till ynka 150 sidor utan kunde låta historien få ta sin rättmätiga plats.

Jag börjar förstå kritiken mot Sandemo att hon inte skriver så bra. Jag har alltid tänkt att det beror på att hon är norska och svenska inte är hennes modersmål. Men nu börjar jag förstå att kritikerna troligen även menar avsaknaden av gestaltning, virvarret av perspektiv och infodumparna i dialogerna.

Hur karaktärerna kan bli så levande när boken saknar gestaltning vet jag dock inte. Inte heller gillar jag huvudkaraktären Lisa speciellt mycket den här gången - hon verkar rätt känslokall och det enda attribut som får männen att falla som käglor är hennes utseende. Nog borde en kärleksroman bygga på mer än att kvinnan är fager?

Likväl bjuder boken på trevlig läsning och det är faktiskt inte illa det heller.

Men de diskussioner som förts på nätet att Margit Sandemo har mycket sex i sina böcker kan jag dementera alldeles. De kysser varandra, men längre än så får man inte följa dem ned i sänghalmen. Det enda som nämns är faktiskt att Lisa tog emot fullbordandet av trollmannens kärlek och sedan får fantasin själv fylla i luckorna.

Kram Pia

Boken kan du köpa här:
Kapten Krok
Bokus

Kram Pia

Jag blev tipsad om boken the Charm School av Simona Ahrnstedt som skrev på sin blogg att det är en av de bästa böcker hon läst.

Med så stora ord från en av mina favoritförfattare blev jag naturligtvis nyfiken.

The Charm School är en historical romance som utspelar sig i Boston på 1850-talet. Huvudpersonen Isadora är den fula ankungen som inte passar in i sin vackra och framgångsrika familj. Istället lyckas hon komma med ett skepp som ska till Rio de Janeiro och som styrs av den unga och stiliga kaptenen Ryan - även han familjens svarta får. Tja, resten får ni gissa er till. Det bästa - och faktiskt det sämsta - med romance är att man alltid vet hur det slutar.

När allt är som mörkast funderade jag faktiskt på hur jag skulle känna om det visade sig att Ryan aldrig kommer tillbaka. Skulle det kännas befriande med en romance som faktiskt slutar med att de inte får varandra? Tja, tänkte jag - varför inte.

Men när han så dök upp - på det mest charmerande vis dessutom - var jag ändå glad att det slutade lyckligt. Så jo - nog är det väl skönt ändå att romance alltid slutar lyckligt?

Om det är den bästa bok jag någonsin läst? Nej, det kan jag inte säga. Simona Ahrnstedt skriver mycket bättre böcker.

Anledningen är att storyn i The Charm School är rak och traditionell. Hon träffar Honom. De kan inte få varandra. Den stora uppgörelsen och sedan slutar de i varandras armar. Det är en enkel storyline som går från A till B utan större känsloyttringar än en varm känsla i maggropen. För att bli den bästa bok jag har läst vill jag även skratta, gråta, vara förbannad, må illa - ju fler känslor en bok framkallar hos mig desto bättre är den på min skala. The Charm School var mest charmig och därför nådde den inte hela vägen fram.

Sedan kan det nog ha påverkat att boken är på engelska. Oavsett hur lätt jag har för att läsa kurslitteratur på engelska insåg jag att det var något helt annat att läsa romance på engelska - oj vad många ord jag aldrig stött på tidigare och några var så ovanliga att inte ens multipla lexikon kunde avslöja dess betydelse.

Men nog får boken godkänt. Det är en helt okej romance som följer genrens krav till punkt och pricka.

Kram Pia

Boken kan  ni köpa här:
Adlibris
Bokus

Ja, så känner jag mig i varje fall sedan jag blev TREA i Harlequins författartävling.

Inte nog med att jag vann en valfri årsprenumeration på böcker, vilket var tredjepriset.

Harlequin ringde dessutom upp mig och vill diskutera mitt manus, vilket var andrapriset.

Om jag gör några ändringar, och det blir bra, så kommer de ge ut min bok Dubbelspel, vilket var förstapriset.

Så faktiskt känner jag mig som att jag vunnit TRE priser i en.

Därtill vann jag faktiskt folkets röst och det är den bästa vinst jag kan få.

Nu ska jag bara komma på hur jag ska göra min trilogi till tre avslutande böcker, istället för som nu då det är ongoing story som fortsätter i tre böcker.

Kram Pia

Begär är en samling korta oanständiga berättelser.

Boken är så liten och söt - perfekt att stopp i fickan och ta med sig för att läsa på bussen på väg till jobbet. Det är bara ett problem - det är inte en bok man vill läsa på vägen till jobbet.

Jag lade den på toa istället - där passade en bra. Lagom långa berättelser för att läsa när man sitter på dass helt enkelt.

Sedan är ju då frågan vad som är erotiskt. Novellerna är helt klart vågade - det går rätt vilt till. Malva har ett rakt och direkt språk utan krusiduller eller omskrivningar. Inte mycket lämnas åt fantasin.

På ett sätt gillar jag hennes enkla språk - varför lägga mer energi på orden än vad som behövs? Det finns en befrielse i allt det enkla.

Samtidigt är jag ju en obotlig romantiker. Jag vill att saker och ting lämnas åt fantasin. Framför allt vill jag inte att det ska börja från rad ett med att någon bankar på någon annan. Det är därför karaktärerna i mina egna böcker inte får till det förrän efter halva boken - det måste ju till ett förspel först.

Så jag läste boken med andra ögon. Det här är inte romantiska berättelser. Det här är erotiska berättelser. Eller porriga berättelser. Jag misstänker att gränsen är flytande och vad som är vad är upp till läsaren.

Berättelserna börjar ofta med en liten inledning och sedan är det rätt så avancerad sex. Ibland, men inte alltid, finns det ett slut.

Tjejerna har alla det gemensamt att de har en stark sexualdrift och att de vågar ta för sig, det är befriande.

Men samtidigt blir jag beklämd av berättelserna. Det är ingen kärlek. Det är aldrig älska, utan alltid knulla. Att alla kvinnor kallar mannens könsorgan för kuk finner jag också olustigt och konstigt - nog borde de väl ändå ha olika referenser?

Efter ett tag inser jag att det finns ett mörker i alla - eller åtminstone nästan alla - berättelserna. Det är antingen tjejen eller killen som inte vill men som ställer upp ändå, det finns otrohet, besvikelser, rädslor och olyckor. Och just det spär på min obehagskänsla när jag läser - det är inte sådant här jag vill läsa, jag vill ha lycka och kärlek i de böcker jag läser.

Men så överraskar Malva mig - berättelserna binds ihop. Den ena pusselbiten läggs till den andra och bildar en helhet. Det var positivt att det fanns en röd tråd i det hela, men när boken var slut tyckte jag bara synd om kvinnorna den handlar om - dessa kvinnor som jagar nästa orgasm och missar det fina i livet, nämligen kärleken.

Det enda positiva var det nygifta paret som båda verkade njuta lika mycket av swingerslivet. Men varför de höll ihop med den totalt osexiga José förstod jag aldrig.

Boken är precis vad det står på framsidan - en samling oanständiga berättelser. Jag blev mest beklämd när jag läste, men de passar säkert någon annan.

Boken kan du köpa här:
Adlibris
Bokus
 

Ni är helt underbara - det är tack vare era röster, ert stöd, era hurrarop och er tro på mig som jag lyckades få ihop makalösa 8252 röster på min bok Dubbelspel i Harlequins författartävling och därmed vann folktets röst.

Nu är det bara att vänta tills på måndag den 15 dec då Harlequin offentliggör vem som blir deras vinnare Harlequins författartävling och deras första svenska författare.

Jag kan inte göra så mycket mer och oavsett hur det går känner jag mig som en vinnare. Jag har fått min första tidningsartikel om mitt författarskap skrivet om mig, jag har fått enormt stöd och många, många som skrivit i kommentarsfälten att de tycker min bok Dubbelspel verkar jättebra.

Det värmer enormt så stort TACK till alla er.

Kram Pia

Idag var det en läsare som jämförde Simona Ahrnstedts bok Överenskommelser med min bok Dubbelspel och bättre beröm kan jag nog inte få.

Handlingen i min bok är en annan, men gillar du Simonas böcker gillar du förhoppningsvis mina också.

Så rösta fram mig som vinnare i Harlequins författartävling - du kan rösta varje dag till den 15 dec. Den som får flest röster får sin bok utgiven.

Din röst är guld värd. Kram Pia

Här är länken till tävlingen:
http://forfattartavling.harlequin.se/bidrag.php?val=3

Kram Pia
http://www.adlibris.com/se/bok/overenskommelser-9789186587604
http://www.adlibris.com/se/e-bok/overenskommelser-9789173517355
http://www.adlibris.com/se/bok/en-enda-natt-9789137143101
http://www.adlibris.com/se/bok/de-skandalosa-9789174751536
http://www.adlibris.com/se/bok/betvingade-9789174751062
http://www.bokus.com/bok/9789137143101/en-enda-natt/
http://www.bokus.com/bok/9789186587604/overenskommelser/
http://www.bokus.com/bok/9789174751536/de-skandalosa/
http://www.bokus.com/bok/9789174751062/betvingade/

"Har du gett den här boken till din svärmor!?!" brukar folk säga om min roman Dubbelspel som nu är i final i Harlequins författartävling.

"Ja, och inte nog med det", svarar jag. "Min chef läste högt ur den och lyckades pricka varenda sexscen."

Dubbelspel är en historisk kärleksroman som utspelar sig på 1850-talet. Naturligtvis kryddad med en hel del sex och erotik som det bör i en riktigt bra romance. Att svärmor tyckte det var på tok för mycket av den varan bryr jag mig inte om ;)

Glöm nu inte att rösta på mig i Harlequins författartävling så att boken blir utgiven!

Klicka på länken nedan och därefte på "Rösta". Ni kan rösta en gång om dagen per dator/telefon fram till den 15 dec.

http://forfattartavling.harlequin.se/bidrag.php?val=3

Jippi!

Jag är en av fem som är i FINAL med mitt manus Dubbelspel i Harlequins författartävling.

Vinnaren får ett bokkontrakt med världens största förlagsgrupp. WOW!

Vinner gör den som får flest röster så RÖSTA PÅ MIG ;)

Här är länken: http://forfattartavling.harlequin.se/bidrag.php?val=3

Stor kram från Pia