Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning

Gestaltning, eller som det brukar kallas "show don't tell", betyder att du ska visa istället för att berätta.

• Ex på berättande: Han frös.
• Ex på gestaltande: Han slog armarna om sig och huttrade.

Enkelt, eller hur?

Men hur gör du då i praktiken för att lyckas med din gestaltning?
 

• Har du hört talas om adjektivsjukan? 
• Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv?

Kanske du tänker:

• Varför får man inte använda adjektiv?
• Det är ju svenska ord och de ska väl användas?
• Hade adjektiv inte behövts hade de ju inte funnits.

Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Det är bara det att när du använder adjektiv för att förtydliga en sak så har du - oftast - berättat istället för att gestalta. 

Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen.

Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Titta närmare på meningen. Har du gestaltat eller beskrivit?

Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt.

Argt = ett adverb 

Du har alltså berättat att hon är arg. Det är inte gestaltning.

Vad är då gestaltning?

Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven.

Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Du säger aldrig rakt ut att hon är arg, du visar det istället.

Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck.

Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck.

Ex 3 gestaltande: "Försvinn!"

Detta är exempel på gestalning genom dialog. Vad personen säger talar om för läsaren hur personen säger det. Visst får du en känsla för att personen skriker eller talar högt och troligen är arg eller upprörd? Lita på att läsarna kan tolka din dialog. Om inte, har du missat med gestaltningen.

Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
 

När du skriver ska du tänka dig att din bok ska bli film. Det är nämligen ett ypperligt sätt att lyckas med gestaltningen.

Exempel 1: Din karaktär är glad. Hon har vunnit på lotto och har äntligen råd med den där drömresan.

Hur skulle en regissör och en skådespelerska visa för filmtittarna att kvinnan är glad?

Det finns lite olika lösningar:

• Dialog: "Jippi! Jag ska åka på min drömresa."
• Agerande: Anna studsar gatan fram. Hon hejar på alla hon möter.
• Uttryck och kroppsspråk: Anna ler. Hon sträcker på sig, skjuter fram bröstet och bak med axlarna.
• Miljö: Fåglar kvittar. Solen skiner från en klarblå himmel. Den vita snön glittrar.

Exempel 2: Din karaktär är besviken. Hon vann inte på lotto och kan inte följa med sina vänner på drömresan.

Hur skulle en regissör och en skådespeleska visa för filmtittarna att kvinnan är besviken?

• Dialog: "Det är så himla orättvist. Alla har råd att åka utom jag."
• Agerande: Anna sparkar med foten på en snökoka. Hon vänder bort huvudet när hon möter någon.
• Uttryck och kroppsspråk: Annas läppar är hårt sammanknipna. Hennes axlar kutar.
• Mijö: Himlen är grå. Snön är solkig av hundkiss och avgaser.

Film i all ära, men det finns en anledning till att boken ofta är bättre än filmen.

I en bok är det mycket enklare att gestalta tankar, känslor och sinnen.

Utnyttja det för att göra din bok bättre än filmen.

Exempel berättande: Det doftade gott.

Exempel gestaltande: Hon sniffade i luften och ett leende spred sig över läpparna. Mm, mammas köttbullar, tänkte hon och blev alldeles varm inombords.

Fundera på om du får med alla sinnen i din bok? Normalt är vi duktiga på att gestalta det vi ser och hör. Glöm inte bort att även gestalta hur det luktar, smakar eller känns.
 

Har du märkt en sak?

Gestaltning kan användas i alla situationer.

• Du kan gestalta genom vad dina karaktärer säger, t.ex. "Brr, det måste vara arton minus."
• Du kan gestalta genom vad dina karaktärer gör, t.ex. han slog armarna om sig och huttrade.
• Du kan gestalta övriga sinnen som lukt, smak, känsel, t.ex. det stack i fingrarna.
• Du kan gestalta genom dina karaktärers uttryck och kroppspråk , t.ex. tänderna skallrade.
• Du kan gestalta genom tankar och känslor, t.ex. det kändes som om snorren frös fast i byxorna.
• Du kan gestalta genom miljön. Den är lite speciell, så den återkommer jag till i mitt blogginlägg Miljöbeskrivningar som funkar.

Om du fått rådet att gestalta mer fast du tycker att det är precis vad du gjort, då har du troligen inte gestaltat på flera plan. Fundera på om du missat att gestalta någonstans. Kanske din dialog är bra gestaltad men dina karaktärers agerande är beskrivande, eller tvärt om? Kanske du glömmer ta med sinnena eller miljön när du gestaltar? 

Det är också viktigt att din gestaltning hänger ihop. Om din karaktär är nedstämd kan du inte spela glad musik i bakgrunden, tankarna kan inte gå till helgens party, karaktären kan inte svänga med armarna när hen går eller tjoa ett glatt hej till alla hen möter. Om din karaktär är nedstämd, visa det på flera olika plan.
 

För 100 år sedan var det inget konstigt att en författare berättade sin historia. Men idag tjatar alla om gestaltning.

Varför?

• Att läsa en bok som är berättad/beskriven är som att läsa ett tidningsreferat. Läsaren står utanför berättelsen och är inte delaktig.
• Att läsa en bok som är gestaltad är som att kliva in i berättelsen och bli en del av den. Läsaren får dra sina egna slutsatser och själv bestämma över sina känslor. En gestaltad text skriver inte läsaren på näsan och har lättare att beröra.

Idag ges det ut betydligt fler böcker än förr. Läsarna kan välja och vraka. Och då visar det sig att merparten av läsarna vill vara delaktiga i berättelsen, inte få den refererad.

Dessutom är det enklare att komma nära karaktärerna om man gestaltar och inte berättar. Jag har frågat en massa läsare vad som gör en bok bra och de flesta svarar att de måste känna något för de centrala karaktärerna. Läs mer om det i mitt blogginlägg Karaktärer som stannar i läsarnas sinnen.

Därför är det viktigt att lyckas med gestaltningen.

Jämför följande två texter:

Exempel 1 - berättande/beskrivande
Till höger låg en man som såg ut som ett levande skelett.  

Exempel 2 - gestaltande
Mannen stönade när hon tog tag i honom och hon flyttade handen mot hans bak. Men istället för en rund bakdel var det som ett hål in i kroppen och hon kände konturen av hans bäckenben mot sina fingrar. Hon slöt ögonen, blev stående i vad som kändes som en evighet, innan hon klarade av att fortsätta.

I exempel 2 får du inte bara veta något om mannen utan även om personen som boken handlar om. Som läsare får du dra dina egna slutsatser om hur mannen ser ut och vem kvinnan är. Nu är det här en kort text, men kanske du redan nu känner något i magen när du läser?
 

Nej, det måste du inte ;)

Det kan faktiskt bli för mycket av det goda.

Övergestalta inte genom att överrösa dina läsare med långa haranger av hur karaktärerna agerar, deras kroppspråk, ansiktsuttryck, sinnen, tankar och dialog. Det räcker ofta med rätt lite för att få fram det du vill ha sagt. Lita på dina läsare - de förstår ofta mer än du tror.

I slutändan är det ditt val som författare att välja hur du vill göra. Är du osäker på vad som är lagom råder jag dig att läsa en massa böcker och fundera på hur mycket som är gestaltat. Hitta den nivå på gestaltning som du själv tycker om.

För att se exempel på olika nivåer på gestaltning läs mitt blogginlägg Varför ska man gestalta? och den diskussion som följde om vilken nivå av gestaltning som är lagom.

I nästa blogginlägg Pias skrivtips: Lyckas ännu bättre med din gestaltning går jag djupare in på gestaltningen, med ännu fler knep samt exempel på vad jag tycker är riktigt bra gestaltning.

Lycka till nu med din gestaltning.

Kram Pia