Pias skrivtips: Öka drivet med rätt pacing

PACING?

Pacing är ett engelskt ord. Det betyder takt/tempo. I James värld handlar det om meningarnas längd, hur många stavelser det är i orden och om man använder sig av aktiva eller passiva meningar. Typ. Ni fattar, eller hur?

Hur som helst påstår James att det finns ett samband mellan tempo och meningarna och ordens längd. Ju kortare meningar och ord, desto högre tempo. Dessutom är det tempot som skapar drivet i berättelsen.

James menar att det är viktigt att skriva enkelt. Det vill säga korta meningar, korta ord, inga passiva meningar och framför allt bara säga en sak i varje mening.

Jag har hört det förut: Vill man skriva actionscener ska man använda sig av korta meningar. Så enkelt är det väl inte riktigt, jag återkommer om det i en annan blogg. Men generellt - Ja.

Hur som helst: Om driv, tempo och meningarnas längd har ett samband - då bör du kunna få upp drivet genom att utnyttja pacingen. Och HUR du gör det återkommer jag till nedan.


VARIERA MENINGARNAS LÄNGD

Ni har säkert fått rådet att variera er meningslängd. Inte bara använda korta meningar. Blanda upp dem med långa ibland. Själv har jag definitivt fått det rådet, för jag gillar att skriva med korta meningar. Hela tiden. Det gillade inte en av mina läsare. Så jag har funderat rätt mycket på det där.

Men James är den första person som berättat när man ska använda korta meningar och när man ska använda längre.

Det är detta han kallar för pacing och med rätt taktik kan du ge din berättelse ett fantastiskt driv. Men det gäller att du lägger ned en del tid på att analysera din text.


UTNYTTJA PACINGEN SCEN FÖR SCEN

Välj ut en scen, dela den i tre delar; början, mitten och slutet. Du vet själv var gränsen går - det är ju du som skrivit scenen. Hittar du ingen början, mitt eller slut så kanske scenen bör skrivas om. Jag kommer att berätta mer om struktur i en annan blogg.

Kopiera början av scenen och lägg den i en LIX-räknare. Skriv ned LIX-talet. Du kan använda länken här om du vill: LIX-räknare

En LIX-räknare räknar ut hur lättläst din text är baserat på meningarnas och ordens längd. Ett tal under 30 räknas som extremt lättläst, dock skulle jag inte säga barnbok för mycket vuxenlitteratur har ett LIX under 30 och det är absolut inte fel att sträva efter ett LIX-tal under 30.

Gör likadant med mitten och slutet.

Jämför de tre LIX-talen. Se nedan bilder som visar exempel på hur det kan se ut. Sätt gärna in dina LIX-tal i en liknande graf.

Använd grafen för att analysera din scen.

• Tempot är oförändrat: Om LIX-talen för början, mitten och slutet är rätt lika så är tempot i din scen oförändrat. Regeln säger att oförändrat tempo i en scen är rätt trist och det är en fingervisning om att du behöver se över scenen.
• Tempot ökar i mitten: Om LIX-talet för mellandelen är lägre än LIX-talet för början och slutet så ökar ditt tempo i mitten av scenen. Det här är det vanligaste. Det är bra. Du har en tempoväxling som fungerar.
• Tempot ökar mot slutet:  Om LIX-talet faller mot slutet betyder det att tempot i din scen ökar ju längre in i scenen du kommer. Det är jättebra.
• Tempot faller mot slutet: Om LIX-talet faller mot slutet har du en scen där tempot är högst i början och sedan faller och faller. Nja, en sådan scen vill du troligen inte ha.

Gör nu likadant för ALLA scener i hela boken. Ha, ha - tänker du. Inte en chans att jag lägger ned så mycket tid på något så löjligt. Nej, tänkte väl det. Men TESTA i varje fall. Du kommer inse att hur korkat det här än låter så ligger det faktiskt något i det. Du KAN använda LIX-räknaren för att säga något om tempoväxlingen i din scen.


UTNYTTJA PACINGEN FÖR HELA BOKEN

Välj nu ut dina första 22 scener och analysera dem.

Kopiera HELA scenen och lägg den i LIX-räknaren. Skriv upp LIX-talet. Gör likadant för efterföljande 21 scener. Varför det ska vara 22 scener vet jag inte, men det står så i James bok.

Skriver du in dina LIX-tal i Excel kan du enkelt skapa en graf som exemplet nedan.

Det finns två möjliga problem:

• Tempot är oförändrat. I grafen ovan är LIX-talet i princip oförändrat scen efter scen. Ser din graf ut såhär? Försök i så fall variera dig så att vissa scener har högre tempo och andra scener har lägre tempo. För lågt tempo indikerar att din bok är ett riktigt sömnpiller. Att ha för högt tempo rakt igenom är inte heller bra  - det tröttar ut läsaren alldeles. Eftersträva variation.
• Tempot är för lågt. Ett LIX-tal på 50 är extremt högt för en skönlitterär roman. Det är högt oavsett vad du väljer att skriva för text. Det innebär att läsaren får lägga mycket energi på att försöka tolka vad du vill ha sagt. Som du förstår går tempot i läsningen ned. Når du upp i sådana höga LIX-tal se över dina meningar. Innehåller de verkligen bara en tanke per mening eller staplar du tankar på tankar? Är de verkligen så korta som de kan bli eller gillar du långa bisatser? Och ordvalen - är de verkligen de enklast tänkbara? Du kanske till och med strösslar med passiva meningar? Nåja - då vet du vad du ska jobba med. :) Försök få ned LIX-talet till 35 eller lägre och låt bara i undantagsfall någon scen komma över 40.

Eller ser din graf ut som exemplet nedan? GRATTIS!

Det är positivt att LIX-talet varierar mellan scenerna. Det betyder att tempot går såväl upp som ned. Dessutom är grafen fallande, vilket betyder att tempot ökar över tid. Att LIX-talet ligger runt 30 indikerar ett enkelt språk och högt tempo överlag.

Det är en sådan utveckling du ska eftersträva i din bok. James säger inte att du måste analysera resten av boken, men det är väl klart att du ska. Och den sista tvisten - berättelsens klimax - antar jag ska ha lägst LIX-tal av alla scener. Mer om klimax hittar du här.

Hoppas du får nytta av den här kunskapen. För mig var den helt ny, men just därför blev det extra kul. Det är alltid roligt att lära sig något nytt.


KRITIK MOT ATT ANVÄNDA LÄSBARHETSINDEX

Läsbarhetsindex, som LIX, får kritik för att de inte ger en perfekt bild av verkligheten. Så är det faktiskt med ALLA modeller som någonsin tagits fram. En modell är en modell för att ge en hint om något, den säger inte sanningen och den enda sanningen. Ändå använder vi dem.

LIX tar endast hänsyn till hur långa meningarna är och hur många ord som är längre än 6 bokstäver. Det kan tyckas vara ett rätt grovt verktyg. Vissa långa ord är enklare att förstå än vissa korta ord och då kan LIX bli missvisande.

Men James verktyg är tänkt att användas för att jämföra scener i en och samma bok. Troligtvis skriver du på "ditt" sätt genom hela manuset och då kan verktyget ge en hint om tempoväxlingarna i ditt manus.

Sedan ligger det faktiskt något i det här att LIX kan säga något om tempot i en text. Oftast är det så att i riktigt snabba scener skippar författaren långa beskrivningar. Istället används kort munväxling. Jämför följande två meningar:
"Var snäll och gå din väg."
"Gå!"
Båda meningarna säger samma sak, men tempot växlar. I det första fallet är personen uppgiven, trött, det finns en släpighet i meningen. I andra meningen är det en kort och koncis uppmaning som tyder på ilska.

Avgör själv. Tycker du att det här verkar intressant så varför inte prova? Det enda du förlorar är ju lite tid. :)


JÄMFÖRELSE MELLAN LIX OCH FLESCH-KINCAID

Om ni läser boken inser ni att James inte alls pratar om LIX. Han använder ett läsbarhetsindex som heter Flesch-Kincaid. Det fungerar dessvärre bara på engelska texter. Dels eftersom det inte tar hänsyn till å, ä och ö men också för att det är anpassat specifikt efter det engelska språket.

Jag valde LIX för det fungerar på de flesta språk. Dock finns det vissa skillnader mellan Flesch-Kincaid och LIX, vilket grafen nedan visar.

I denna graf jämför jag samma 12 scener, tagna ur en av mina egna böcker. Jag har översatt texten till engelska för att kunna få ett korrekt Flesch-Kincaid-värde och jämför den svenska och den engelska texten med varandra. Dock är översättningen gjord i Google translate, ha ha.

• I Flesch-Kincaid betyder en högre siffra att texten är mer lättläst. Det omvända gäller för LIX så i grafen ovan har jag tagit 100 minus LIX-talet för att få siffrorna jämförbara.
• Som ni ser får en engelsk text ett mycket högre värde än motsvarande text på svenska i Flesch-Kincaid-testet. Det säger alltså inte hur lättläst din svenska text är, men du kan fortfarande se tendenserna.
• LIX-testet däremot ger inte samma höjd i variationerna som i Flesch-Kincaid-testet. Det betyder att även om du får nästan samma LIX-värde på alla dina scener så kan din text vara tillräckligt varierad. Deppa inte ihop alldeles om det visar sig att din graf påminner om en rak landsväg med smågupp här och där. Det behöver inte vara värsta berg-och-dalbanan för att räknas.

Just det ja - blev ni nyfikna på James V. Smith Jr:s bok? Den kan ni köpa här:
Adlibris
Bokus

Kram Pia