2015 > 05

Pia Lerigon Pia Lerigon

Hur har jag kunnat missa att blogga om detta? Jag vet inte, så jag bloggar nu istället.

I söndags den 23 maj var jag med i Radio P1:s program Godmorgon Världen och blev då intervjuad om varför jag vill bli författare och fick även läsa högt ur en sexscen från min kärleksroman Dubbelspel som kom trea i Harlequins författartävling.

Ni kan lyssna på radioinslaget här. Jag är med både i början och slutet.

Kram Pia

Läs hela inlägget »

Vad jag har väntat på Elisabeth Akteus Rex senaste bok Valet.

Redan för många år sedan berättade hon om sin bokidé - boken har nämligen flera olika slut.

Och nu äntligen går den att köpa och jag kastade mig över den. Inte nog med att boken har tre potentiella slut, det är dessutom en erotisk relationsroman och alltså HELT i min smak ;)

Boken handlar om Sara som är lyckligt gift men har en affär vid sidan om sedan tio år tillbaka. Hon slits mellan sin make och sin älskare och det ständigt dåliga samvetet. Så en dag ramlar hon över en kurs "The real choice" och bestämmer sig för att välja.

Boken öppnar upp för rätt många tankar och funderingar och jag inser att jag är lyckligt lottad som har ett så bra äktenskap. Kursen "The real choice" känns dessutom väldigt autentisk och det visade sig att den finns på riktigt, men under ett annat namn. Elisabeth får dessutom in de tre valen så att det är intressant att läsa samma scener om och om igen, men utifrån olika förutsättningar. Jag vet att hon kämpade länge med just detta, men det betalade sig väl.

Sexscenerna är dessutom riktigt bra - och många - trots att Elisabeth gruvat sig alldeles över dem. Men när Sara sätter sig över växelspaken i älskarens bil och utför en het sexakt med den, så var min första tanke: "Men usch, så mycket bakterier det måste vara på den där spaken" och sedan "Torkade de inte av den?!? Ska han köra bilen nu med kletet kvar?" Resten av boken funderade jag på om han tvättat av växelspaken än. Jag råkar nämligen ha väldigt lätt för att bli matförgiftad så jag tvättar händerna väldigt ofta och är noga med vad jag tar i för att inte av misstag råka få något i munnen som magen inte tycker om. Det har satt sina spår.

Med andra ord - ni kan vänta er heta sexscener i mina böcker också, men sätter hon sig någonsin över en växelspak lovar jag att torka av den först ... och efteråt ;)

Boken är lättläst, vilket jag ser som något enormt positivt, och skriven i tredje person presens, alltså med hon/han och nutid. Det är första gången någonsin jag tycker att det valet har funkat i en bok. Här kändes det bara naturligt. Elisabeth låter oss bli ett med de olika personerna - vi får växelvis följa Sara och hennes älskare Kim - och hon gör det bra.

Det enda jag tänkte på är att det är rätt lite gestaltning. Inte för att jag har något emot det - det funkar nämligen jättebra - utan för att Elisabeth är oerhört skicklig på gestaltning och bl.a. skrivit tre gestaltningsbiblar. Kanske är det så att när man behärskar något så bra som Elisabeth då märks det inte. För den här boken känns otvungen och ledig i sitt språk, som om orden strömmat ut från Elisabeths fingrar i ett enda stort flow.

Jag säger bara: Tummen upp för din bok Elisabeth! Låt oss ta en lunch och diskutera den.

Kram Pia

Boken kan ni köpa här:
Adlibris
​Bokus

Läs hela inlägget »

Jag har gjort det igen - läst en fantasy.

Marcus lovade mig nämligen "ångande heta kärleksscener" i sin nästa bok och det kunde jag naturligtvis inte motstå.

Bäraren är andra delen i Marcus fantasyserie om Sarahema, där vi åter igen får stifta bekantskap med Elderim - den unga man som blivit utvald att rädda världen.

I den här boken får vi även lära känna fler kvinnliga karaktärer och det jag gillar med boken är att kvinnorna inte är några veka sippor som böjer sig för sitt öde. Faktiskt är allesammans oerhört starka individer som tar för sig av livet. Visst är flera av dem onda, men det beror på att de valt att gå över till den mörka sidan då det gynnat deras intentioner.

Och nog kom det en sexscen också - även om jag fick vänta länge på den. Och i sann stark kvinnoanda är det tjejen som förför den stackars oerfarna Elderim.

Faktum är att hans agerande känns väldigt trovärdigt. Som ung man blir han kär i varenda vacker kvinna han ser och så var det ju under ungdomsåren - själv hade jag väldigt svårt att förklikas med tanken att jag bara fick välja en.

Alla ni som undrar över fantasystoryn och skiter fullständigt i kärlekshistorierna så kan jag säga att det är en klassisk fantasy med en fantasivärld, en ond och en god sida, en massa kluriga gåtor som måste lösas och en hel del monster. Och där är Marcus fullständigt brilliant - inte för att jag läst jättemånga fantasy och kan jämföra - men de där monstren är väldigt trovärdiga och jag tänkte flera gånger: Var får han allt ifrån?

Själva gåtan blir dessutom mer och mer invecklad och sådant triggar mig - jag anar att den här författaren är smart, han har hittat på en klurig och mångbottnad gåta som kommer att gäcka oss läsare hela serien igenom.

Jag tycker dessutom att Marcus vuxit som författare sedan förra boken. Jag blev fast i storyn snabbare den här gången och visst saknar jag mer känslor och tankar i stridsscenerna som skulle ha höjt dem till en högre nivå, men det verkar som om Marcus själv är en riktig svärdsmästare för detaljnivån är på sådan nivå att man måste ha fäktats själv för att kunna alla de där sakerna. Det skulle kunna bli för mycket detaljer, men det blir det inte, även här lyckas Marcus balansera upp historien.

Och naturligtvis måste jag ju fortsätta följa Elderim och hans öde. För hur i hela fridens namn ska den här stackars ynglingen klara av att rädda hela världen? Mer bortkommen och oerfaren man får man leta efter. Fast det har ju sin charm naturligtvis att hjälten har fel och brister som vilken människa som helst.

Kram Pia

Boken kan ni köpa här:
Adlibris
Bokus

Läs hela inlägget »
Ann Ljungberg Ann Ljungberg

Igår var det min födelsedag. Jag fick en ny telefon - en man kan göra mer saker med än att bara ringa med. Så nu har jag en bättre kamera än den jag fått stå ut med den senaste tiden.

Igår var även Ann Ljungbergs skrivmingel. Ann brukar ha mingel ett par gånger per år och det här var hennes 13:e gång. Jag har gått på de flesta.

Det var jättekul som vanligt. Härlig stämning. Intressanta personer på scenen: En blandning av författare, aspirerande författare, förläggare och lektörer. Ost och vin och mysiga soffor att sitta i. Mingel i pausen med många kända ansikten och kära återseenden.

Och nog har jag fått många nya vänner de här sista åren sedan jag började gå på Anns mingel. Allihop sjöng "Ja må hon leva" för mig och jag fick en blomma av Ann och en hel påse med vindruvor som blev kvar efter festen. Så nu har jag vindruvor för flera veckor. Men de är hemskt goda så första asken är redan uppäten :)

Tack så jättemycket Ann och Jens samt Anna mamma som hade fixat så fint. Stor kram till er alla.

Läs hela inlägget »

Hitta på bloggen

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter