2015 > 06

På Ljungby berättarfestival hölls även  Andra Världar - en bokmässa med inriktning mot Fantasy.

Eftersom jag ändå skulle till berättarfestivalen för att träffa Margit Sandemo fick jag en bra aneldning till att träffa en rad författarkollegor och vänner.


På bokmässan träffade jag nämligen min kära vän Malin K Eriksson, förläggare på Bankeryd Bok och Kultur och författare till fem böcker, bl.a. feel good-romanen "När minnen får liv" som är en finstämd historia om rullstolsbundna Grace och henns vänskap med hunden Sally och den nya vårdaren Emmalisa. Malin har även skrivit den historiska romanen "Fisken i snön" om en ung kvinna som blir inlagd på mentalsjukhus. Därtill ungdomsromanen "Kyrkan brinner" och två barnböcker om Kalle Frågvis.
 

Jag träffade även min face book-vän och manusbytarkollega Marcus Olausson som skrivit fantasyböckerna "De rotlösa" och "Bäraren" på Mörkirsdottirs förlag. Marcus ställer för övrigt upp och läser vissa scener ur mina kärleksromaner som är sedda ur en manlig synvinkel så att de känns trovärdiga. Och det är jag oerhört tacksam för eftersom det är svårt att hitta män som är villiga att ställa upp som testläsare för romance. Och jag i min tur ställer upp och läser sådant som Marcus har skrivit. Det är viktigt att ha bra författarvänner som man kan byta manus med.

Och så träffade jag Marie-Louise Fritzén som liksom jag också var med i Harlequins författartävling och av henne köpte jag boken "Ljusets väktare" som är en fantasy med inslag av kärlek. 

Ja, jag träffade en massa andra underbara människor också, men tyvärr tog jag inte kort på alla vilket jag naturligtvis borde ha gjort. Men det kommer fler tillfällen hoppas jag.

Kram Pia

Läs hela inlägget »

Även den sämsta romance är läsvärd, sa Simona Ahrnstedt. Och jag tror nog hon har rätt. För även om boken kanske lämnar en hel del att önska så vill man i varje fall veta hur den slutar.

Lust & Löften är en sådan bok. Den är inte särskilt bra, men jag läste ändå ut den med lätthet och det kan jag verkligen inte säga om dåliga böcker i andra genres.

Boken utspelar sig på 1820-talet i England och Venedig och handlar om Victoria och Jonathan. Redan från början får man veta att de älskar varandra så redan där gör författaren en miss - normalt brukar själva intrigen handla om att de ska finna varandra och sedan göra allt för att få leva tillsammans. Här har författaren redan kapat början om jag säger så.

Efter ett tidshopp på fem år återvänder Jonathan för att anhålla om Victorias hand, men då är hon inte riktigt lika villig att ta honom tillbaka. Istället tvingas han tävla om hennes gunst.

Det är en plot god som någon annan när det kommer till romancegenren. Jag såg framför mig ridkapplöpningar, svärdfäktning och andra manliga sporter där Jonathan skulle utklassa sina motståndare. Men nej, så roligt fick jag inte. Själva tävlingen var rätt intetsägande.

Men det var inte därför som boken aldrig föll mig i smaken. Delilah Marvelle vet nämligen inte när hon ska avsluta ett kapitel. När allt som borde ha sagts i kapitlet är sagt så fortsätter kapitlet att mala på ett par varv till och tillslut så gäspar man högt och tänker - är inte kapitlet slut någon gång?

Boken hade lätt kunna kapats till en tredjedel och utrymmet användas till att utveckla själva storyn. Och sexscenerna. För de är rätt trista. När Victoria och Jonathan lyckats undvika att hamna i sängkammaren trots otaliga möjligheter så får de till det när det är som absolut minst trovärdigt. Därtill på ett ställe som inte är det minsta romantiskt och i en sexakt som är pang boom rakt på och sedan är det över. Och thats it. Bättre än så blev det aldrig.

Så visst läste jag ut boken och det utan några större problem. Men för att vara en romance blir betyget väldigt lågt.

Och med tanke på att jag vet hur hårda Harlequin är innan de godkänner ett manus så är det konstigt att just den här boken har passerat nålsögat. Framför allt som den dessutom översatts till svenska.

Kram Pia

Boken kan du köpa här:
Harlequin
Adlibris
Bokus

Läs hela inlägget »

När jag fick veta att Margit Sandemo, författare till Sagan om Isfolket, skulle komma till Ljungby berättarfestival stuvade jag om i mitt schema bara för att kunna åka dit. Hon är trots allt 91 år gammal så det var kanske sista chansen att få träffa henne. Och det var helt klart värt de extra timmarna i bilen att ta mig till Ljungby.

Med över 37 miljoner böcker sålda kan hon mycket väl vara nordens bäst säljande författare och hon skriver fortfarande, berättade hon, trots att böckerna numera tar ett år att färdigställa. Hon är just nu inne på sin 183:e bok. Själv har jag läst nästan alla Margits böcker, men jag inser att om hon fortsatt att skriva så saknar jag de senaste. 

Som person var hon varm och underbart humoristisk och vi skrattade ett flertal gånger under den timme vi hade möjlighet att lyssna till Margit. Dessutom fick jag min första Margit Sandemo-bok signerad. Mitt intresse för hennes böcker började när jag var 16 år och fick första delen av Sagan av Isfolket av min moster i julklapp. När jag läst den boken var jag tvungen att läsa resten.

Kram Pia

Läs hela inlägget »
När jag kom trea i Harlequins författartävling var vinsten ett års förbrukning av böcker. Efter att jag lyssnat med Anna, redaktör på Harper Collins, valde jag serien Silk och trodde att jag skulle få en bok i månaden - det blev tre böcker i månaden.

Och böckerna är sådana att jag bara vill läsa dem allihop: Nu!

Som ni vet har jag en diger läslista av vänners böcker och böcker som vänner tipsat om, men för några dagar sedan behövde jag en bok snabbt att ta med mig på bussen och jag plockade på mig en av romanceböckerna från Harlequin: Det blev Julia London och boken "Hjärtats dårskap".

Jag hann bara läsa två sidor på bussen och inledningen var lite seg så boken blev liggandes, men så igår läste jag vidare. Och när första kapitlet var slut var jag totalt fast.

Boken utspelar sig i Londons societet år 1812 och handlar om den orädda och självsäkra miss Honor Cabot, styvdotter till den omåttligt rike earlen av Beckington. Hon går in på en spelklubb för män och spelar skjortan av den ökända kvinnokarlen George Easton, den icke erkända utomäktenskaplige sonen till kungens bror. Attraktionen är naturligtvis omedelbart och deras relation totalt omöjlig. Precis som det ska. Honor behöver gifta sig rikt så att hon kan försörja sina fyra syskon och sin mor innan earlen dör och hon blir utkastad av sin blivande svägerska och George Easton har precis förlorat hela sin förmögenhet.

Det var ett tag sedan jag blev så fast i en bok att jag inte ville släppa den ifrån mig. Skälet till att jag inte gillade inledningen var att den var skriven i ett allvetande perspektiv där författaren förklarade vad som hände, men snart byttes perspektivet mot omväxlande Honor och George och då blev karaktärerna genast levande. Hon kan verkligen skriva den här Julia London.

Kärleksscenerna är dessutom välskrivna, heta och många. Betydligt bättre än Fifty shades of gray. Och historien sådär omöjligt så att man bara måste veta hur det ska gå.

När jag vaknade i morse med en brännande hals och ett halvtaskigt väder slog jag mig ned i fåtöljen och läste medan dottern lekte vid mina fötter. Och nu är boken utläst.

Som sig bör slutade allting lyckligt, förutom ett litet orosmoln: Vad hände egentligen med Honors syster? Det visade sig att boken är den första i en serie - troligen i fyra delar, en för varje syster - och jag hoppas naturligtvis att Harlequin kommer skicka mig nästa bok i serien så att jag får fortsätta följa systrarna Cabots öde.

Boken kan du köpa här:
Harlequin
Adlibris
Bokus
Läs hela inlägget »

Nyheter!

There are no entries for this period.

Hitta på bloggen

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter