Pias skrivtips: Skriv poesi

dikt av Sanna Ivarsson dikt av Sanna Ivarsson

Idag ska jag prata om att skriva poesi, dikter, lyrik eller vers som det också kallas. Många är kallade att skriva poem, endast ett fåtal uppmärksammas för sin diktkonst.

Sanna Ivarsson är poeten som imponerar - åtminstone på mig. 

Hennes dikter är korta och koncisa, men rymmer så mycket känslor att jag jag inte förvånas om hon en dag citeras lika flitigt som Karin Boye med sin dikt ja, visst gör det ont när knoppar brister.

Sanna Ivarssons poesi får mig att längta efter mer. Som tur var finns det en bok: Pieces of my heart som du kan köpa direkt av Sanna eller beställa via Internetbokhandeln.

Hur gör man då när man skriver poesi? Låt oss ställa frågan till Sanna.
 

Smakprov på Sanna Ivarssons dikter

dikt av Sanna Ivarsson dikt av Sanna Ivarsson

Jag är så jävla redo
att gå sönder
om du bara
låter mig


Sanna Ivarsson

Ett hjärta av sten
är allt annat än starkt
det kommer bara att sjunka ensamt
till botten


Sanna Ivarsson

Jag tror det ligger något
kallt mellan oss
som håller oss från varann
likt vårisen
som inte riktigt smält än


Sanna Ivarsson
 
Dikt av Sanna Ivarsson Dikt av Sanna Ivarsson

Jag vet inte vad som är värst;
att ständigt vara ensam
eller att ständigt ha sällskap
av min ångest


Sanna Ivarsson

Ibland
drömmer jag om dig
och när jag vaknar
vet jag inte längre
vart jag ska ta vägen


Sanna Ivarsson

Jag berättade det aldrig
men jag var alltid rädd
för att hamna i ett hem
med låsta dörrar
dit bara dina nycklar passade


Sanna Ivarsson
 

Varför skriver du poesi?

Sanna Ivarsson Sanna Ivarsson

Hej Sanna, varför skriver du poesi?

Mitt poesiskrivande började som ett sätt att få ett känslomässigt utlopp. Det som var svårt att prata om med föräldrar eller kompisar kunde jag istället skriva om i diktform.

Idag skriver jag poesi av samma anledning, plus att det är ett kreativt utlopp. Jag tycker om att skriva och poesi ser jag som en väldigt tillåtande skrivform. Det ställer inte så höga krav utan ger mer en möjlighet att på ett icke-krävande sätt få ut sina tankar och känslor.

Mycket av min poesi handlar om inspiration i stunden, något jag känner att ”det här måste jag sätta ord på”, och då blir det en dikt av det.
 

Vad bör man tänka på när man skriver poesi?

Vad säger du Sanna - finns det några riktlinjer när man skriver poesi?

Jag skulle nog vilja påstå att poesi är en av de friare skrivformerna. Vem bestämmer egentligen vad som är poesi och inte? Det är lite som med konst – det ligger mycket i skaparens och betraktarens ögon.

Jag har själv aldrig läst någon kurs i eller instruktion om att skriva poesi. På det planet är jag helt självlärd, förutom inspiration och lärdomar från andra poeter såklart.

För min egen del försöker jag skriva mina dikter så att det finns en rytm i dem som gör dem lätta att läsa. Det är svårt att förklara vad det är för rytm, men det märker men om man skriver en dikt och läser upp den för sig själv. Vissa ord och meningar passar bättre eller sämre ihop och ligger bättre eller sämre i munnen när de läses.

Många tror att dikter måste rimma och det kan jag säga direkt – det måste de absolut inte! Det kan dock vara ett bra sätt att börja på för att få in rytmen och flytet i sina dikter genom att rimma. Men för min del är det absolut inget krav.

Jag är övertygad om att det finns många sätt att lära sig att skriva poesi på, men jag tror också att det framförallt handlar om det som kommer från hjärtat. Det kan vara så simpelt från att ditt skosnöre går upp en dag när du är sen på morgonen, till att den du trodde var ditt livs kärlek har lämnat dig. Allt får plats och ryms i poesin.
 

Hur skriver man poesi som berör?

Sanna, har du några tips om hur man skriver så läsarna berörs?

Oj, den var svår.

Jag skriver poesi för mig själv, det är bara mina tankar och känslor som jag sätter ord på. Jag strävar liksom inte efter att beröra eller skriver på ett visst sätt för att läsaren ska bli berörd. Om jag hade försökt skriva för läsaren istället för mig själv tror jag inte att det hade blivit bra. Det hade känts krystat. Jag tänker nog att om jag lägger in mig själv och mina känslor i mina dikter så lyser det igenom när någon annan läser dem.

Sen beror det ju på vem läsaren är - vissa blir väldigt berörda av dikter kring sorg och saknad, medan andra blir mer berörda av dikter om kärlek. Om jag ber fem personer plocka ut varsin favoritdikt ur min diktsamling kommer det antagligen bli fem olika dikter.

Så jag tänker helt enkelt inte aktivt på att beröra när jag skriver poesi.
 

Hur väcker man känslor?

Det här med hur man väcker känslor i en dikt är inte lätt att förklara. Men två saker måste vara uppfyllda för att jag ska väckas av känslor.

1. Det ska finnas en rytm
2. Det ska finnas tillräckligt mycket information så jag får en förståelse för innehållet.
 

1. Varför läsrytmen är så viktig i poesi

När jag gick i grundskolan fick jag lära mig att ett radbryt i en dikt betyder att man ska pausa. Sedan dess gör jag en paus i läsningen så fort en dikt byter rad. 

Väldigt ofta stöter jag på poeter som inte följer grundregeln att ett radbryt betyder paus i läsningen. De kan ha en punkt mitt på en rad och fortsätta raden efter punkten för att göra radbryt bara för att papperet tar slut, på samma sätt som när man skriver en novell eller roman.

Då blir det en konflikt i min hjärna - var ska jag pausa? Ska jag pausa vid punkterna eller vid radbrytningarna eller både och? Om jag följer regeln och pausar både vid punkter och radbryt blir läsningen ofta så konstig och ryckig att jag varken upplever en njutning av att läsa dikten eller förstår dess innehåll. Men om jag måste bryta mot regeln att pausa vid radbryt, är det poesi då eller något annat?

Jag frågade Sanna om hon höll med om att man ska ta en paus vid radbrytning. Såhär svarade hon:

Jag bryter rader med en tanke om att det finns en särskild rytm jag gärna vill behålla.

Sanna och jag kom fram till att vi tyckte likadant i den här frågan. Vi ser radbryt som en paus, ungefär som vid en punkt. Sanna sa också att hon ibland hoppar över en hel rad och lämnar ett extra tomrum mellan raderna, då ska det läsas som en större paus. 

Det är svårt att förklara rytm i dikter, säger Sanna. Jag är personligen väldigt beroende av rytm. Som exempel: ordet "vandaler" rimmar t.ex. inte på "er" i mitt rytm-tänk, även om det rent språkmässigt rimmar i de sista två bokstäverna.

Jag är som Sanna - jag vill ha en rytm. Poesi för mig handlar mycket om rytmen. När författaren bryter mot grundregeln att inte lägga radbrytningar där läsaren ska göra en konstpaus, så faller ofta hela rytmkänlsan.

När jag tvingas lägga tid på att klura ut hur dikten ska läsas tappar jag i känslomässig upplevelse. Den enda jag då känner är ointresse över att läsa vidare eller på sin höjd frustration.

Jag googlade och ramlade över Skrivsidan som har några bra snabbkurser i hur man skriver poesi. Du kan läsa mer om det här med rytm i Skrivsidans diktskola.
 

2. Vad handlar dikten om?

Det andra problemet jag ofta ställs inför när jag läser poesi år svårigheten att förstå diktens innehåll.

När rytmkänslan fallerar så tar även innehållet skada. När pauserna hamnar på fel ställen blir meningarna konstiga och då är det svårt att förstå vad författaren velat säga med sin dikt.

Ibland skriver författare dikter med en fantastisk rytm, men där jag likväl inte förstår vad dikten handlar om eftersom sammanhanget inte framgår av dikten. Då är det lätt hänt att dikterna ter sig som nedplottrade ord utan samband. Bara orden i sig räcker inte för att skapa tankar och känslor, jag vill ha ett innehåll.

Jag lånade Thomas Tranströmer på biblioteket och hade svårt att uppskatta hans dikter. Rytmen fanns, men jag förstod inte dikternas innehåll. Här är en av de dikter jag läste och inte förstod vad den handlade om:

När rymmaren greps
bar han fickorna fulla
med kantareller


Jaha, tänkte jag när jag läste dikten. Den sa mig ingenting och lämnade mig totalt oberörd.

Som tur var stod det några rader om att de här dikterna kom till efter att Thomas Tranströmer hälsat på hos en vän som jobbade på en ungdomsanstalt. Thomas skrev då en rad haikudikter som han senare gav till sin vän. När jag förstod dikternas sammanhang fick de plötsligt enormt mycket innehåll och då kom även känslorna.

Just den här dikten fick mig att skratta. Killen på ungdomsanstalten rymde, hamnade i skogen där han hittade kantareller. Om han rymde för att leta kantareller eller om kantarellerna fick honom att tänka på annat än att rymma, vet jag inte. Men vetskapen om hur dikten kom till gjorde all skillnad i världen i min upplevelse av dikten.

Det är inte alla som håller med mig om att läsaren måste förstå innehållet för att den ska väcka känlor. Iréne S Räisänen som har poetpodden skriver följande på Skrivsidans diktskola

Mitt svar är att de har fel utgångspunkt. En dikt ska läsas utan krav på att förstå. Istället gäller det att öppna sina sinnen och känna.

Jag vet att det finns läsare som kan läsa ord som till synes saknar samband och uppleva de mest fantastiska känslor. Men jag hör inte till dem och jag är långt ifrån ensam. Många som inte tycker om att läsa poesi säger att det beror på att de inte förstår. Att påstå att dessa läsare har fel utgångspunkt är att göra det enkelt för sig som poet.

Kommunikation är alltid tvåvägs. Vill du nå ut med ditt budskap behöver du fundera på hur ditt material tas emot. Varför inte ta fasta på att det finns väldigt många läsare som behöver förstå diktens innehåll för att kunna uppskatta den till fullo. Det är stor skillnad på den som vet precis hur dikten kom till, mot en läsare som inte har en aning om varför den skrevs. Varför inte göra ett försök att skapa så pass mycket sammanhang att dikten kan förstås även av en utomstående läsare? Eller skriv åtminstone några rader om hur dikten kom till.

Det här är naturligtvis en svår balansgång. Som Sanna berättade skriver hon för sin egen skull, hon sätter ord på sina egna känslor. Hon förklarar inte sina dikter, de bara finns där redo att tas emot.

Nu anser jag att Sannas dikter inte behöver förklaras, de är tillräckliga i sig och det är därför jag uppskattar dem så mycket. Det är en konst att få fram så mycket budskap och känslor i så få ord. För mig handlar många av Sannas dikter om obesvarad eller brusten kärlek. 

Fint att höra! säger Sanna. Det är mycket det jag har velat få fram.

Det är inte alltid så att jag som läsare tolkar dikten på samma sätt som författaren. Det behöver inte vara ett problem, men det finns en risk att diktens djup går förlorat och att jag som läsare missar dess kvaliteter. 

Jag var med i en skrivcirkel på universitetet på 90-talet och en av killarna hade skrivit en dikt som handlade om hur han fick hjärtat utrivet ur kroppen. Jag tyckte det var en fullständigt makaber dikt. Känslor fick jag, men det var snarare äckel och avsmak. Det var verkligen ingen dikt jag tänkte rekommendera någon annan att läsa. 

Till min stora förvåning fick killen möjlighet att läsa sin dikt högt på en poesiafton. Då började han med att berättade hur dikten kom till. Han sa att han satte ord på sina känslor efter att flickvännen gjort slut. När han började läsa var det som ljuv musik i mina öron. Jag förstod dikten på ett helt annat plan och blev väldigt berörd av den starka bild som orden förmedlade.

Om du skriver för byrålådan spelar det ingen roll om bara du förstår dig på din dikt. Men skriver du för att berika andra kan det vara bra att sätta dikten i sitt sammanhang. Förhoppningsvis berör den då betydligt fler än bara dem som låter sig svepas med av orden och inte bryr sig om innehållet.
 

En av mina dikter

Jag skriver faktiskt också poesi. Precis som Sanna skriver jag av mig känslor, därför uppstår mina dikter oftast när något omvälvande händer i mitt liv. De mest omvälvande sakerna skedde när jag var tonåring, varför jag skrev mestadelen av min poesi under denna tid. 

Som avslutning tänkte jag dela med mig av mina dikter som jag skrev i ungdomsåren, när jag som så många andra led av olycklig kärlek. 

Kram Pia

Mitt hjärta är ditt, min tid är din
 
Ge mig av ditt hjärta
om så möjligt hel
en halva, en strimla
den allra minsta del
 
En skärva om blott
en liten kvarglömd vrå
ett minne, en känsla
Vad än du förmå

 
*****
 
Ge mig av ditt liv
åtminstone ett år
en månad, en vecka
en dag om det går
 
En timme om blott
en endaste minut
en sekund om inte annat
Bara det är du
 
Men ge mig av den tid
som aldrig blir till då
Så det alltid finns en stund
kvar för oss två

 
*****

Dikt av Pia Lerigon
 

Kommentera gärna:

  • Hilding • 27 mars 2023 18:36:27
    Skulle bara säga att Karin Boyes dikt heter "Ja visst gör det ont" och inte "Ja visst gör det ont när knoppar brister!
  • Nils • 9 augusti 2021 19:16:23
    Djup Bra sannpoesi
  • Nils Hägglund • 9 augusti 2021 19:14:37
    Djup Bra Sannpoesi
  • Petra • 12 september 2020 03:45:56
    Tack jag söker lite hjälp för att inte behöva att få börja om på nytt hela tiden
  • Ann Brackett • 17 juli 2020 11:40:12
    Hej, jag heter "Ann Brackett" Jag är från Galveston, Texas. Jag var gift i 17 år med Victor. Saker började bli ful och vi hade slagsmål och argument nästan varje gång på grund av min oförmåga att fostra honom ett barn. Min man började plötsligt sova ute och ge olika ursäkter varför han inte kan komma hem. Han började ha affärer med andra kvinnor utanför och tänkte inte på hur jag kommer att känna.

    Hela min värld blev knust och det verkar för mig att jag förlorade den enda person som jag någonsin verkligen älskat. Victor var min bästa vän, min själsfrände, min superhjälte och min hjärtslag men han ser inte längre något bra i mig. Det blev värre vid en tidpunkt som han ansökte om skilsmässa ... Jag försökte mitt bästa för att få honom att ändra tanken och stanna hos mig men all ansträngning var meningslös. Jag bad och försökte allt men ändå fungerade ingenting.

    Genombrottet kom när någon introducerade mig för den här underbara, stora stava caster som så småningom hjälpte mig ... Jag har aldrig varit en fan av saker som det här, men bestämde mig bara för att motvilligt försöka att jag var desperat och lämnade inget val. Han gjorde speciella böner och använde rötter och örter. Inom två dagar ringde Victor till mig och var ledsen för alla känslomässiga trauma som han hade orsakat mig, han flyttade tillbaka till huset och vi fortsätter att leva lyckligt. Vilket underbart mirakel Baba Egbe gjorde för mig och min familj. De goda nyheterna är Victor och jag är nu tillbaka tillsammans och lever lyckligt och vi har välsignats med två vackra pojkar efter 17 år med barnlöshet. Han hjälpte mig också att lösa mitt artritproblem som jag har jobbat med i flera år

    Jag har introducerat honom för många par med problem över hela världen och de har haft goda nyheter ... Jag tror starkt att någon där ute behöver sin hjälp. För akut hjälp av alla slag, kontakta Baba Egbe nu via hans e-post: babaegbetemple@gmail.com eller WhatsApp honom på +2347013499818 och även kontakta Baba Egbe på Viber via +2347013499818
  • hiboabukar4412gmail.com • 28 april 2020 02:34:54
    dikten är det jag är beroande att skrifa eftersom dikten handlar oftaom känslor och det den jag vill publicera
  • Åke Johansson • 10 mars 2019 17:52:27
    Tycker dina dikter är bra jag är också själv lärd Har några tips hur man ställer upp dikter jag kan ett exempel på en dikt jag skrev i går


    Jag förstod redan då när vi stod ute på gatan utan för kafeet o kramades att du ville ha mej jag dej jag råka kyssa dig på munnen det var då jag förstod att vil ville ha varan behövdes inga ord kamrarna räkte för oss
    Vi var kära
    Skulle vilja veta vad du tycker
  • h • 4 december 2018 10:52:15
    mmm
  • Alva Johnsson • 15 april 2018 17:03:58
    Tack för intressant blogg. Kommer att läsa om igen och ta till mej och förhoppningsvis kunna praktisera Dina råd. Vänligen/Alva

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln