Pias skrivtips: Det perfekta följebrevet

Copyright: Pia Lerigon Copyright: Pia Lerigon






Dagens blogginlägg är en önskeblogg. Flera läsare har nämligen hört av sig och önskat att jag skriver ned de råd Johannes och jag ger i Skrivdrömmars poddavsnitt om följebrev.

Inför poddavsnittet intervjuade jag en rad förläggare om vad de vill ha ut av ett följebrev. Jag pratade med:

  • Torsten Larsson, förläggare på Safaro förlag. Torsten lämnade tyvärr jordelivet kort efter min intervju. Anders Nyman skrev några minnevärda ord om Torsten i Boktugg den 21 juli 2017. Torsten var en välkänd egenutgivare som i många år kämpade för att höja statusen på egenutgivna böcker i Sverige. På sitt förlag Safari gav han främst ut barnböcker, men även antologier och läromedel. Han lämnade oss alldeles för tidigt och det är med tårar i ögonen jag skriver dessa rader.
  • Ewa Åkerlind, förläggare på Ordberoende förlag. Ewa ger ut skönlitteratur, biografier, facklitteratur och novellsamlingar. Den gemensamma nämnaren är böcker som berör. Idagsläget är ett 20-tal författare utgivna på Ordberoende förlag, förutom alla dem som varit med i någon av förlagets novellsamlingar. 
  • Malin K Eriksson, förläggare på Bankeryd Bok & Kultur. Malin är egenutgivare och ger bara ut sina egna böcker. Efter att jag gjorde intervjun med Malin har hon lagt förlaget vilande. Det intressanta med Malins förlag är att hon trots detta får in massvis av manus från hoppfulla författare. 
  • Hans-Olov Öberg, förläggare Southside Stories som tidigare gick under namnet Kalla Kulor förlag. Förlaget ger ut deckare, thrillers, popkultur och samhällsdebattböcker. I dagsläget har de ett 30-tal utgivna författare. Hans Olov berättade att förlaget får in ca 500 manus om året från hoppfulla författare som skickar in på vinst och förlust.
  • Helena Jansson Icardo, redaktör på HarperCollins Nordic. HarperCollins är ett av världens största bokförlag med en bred utgivning inom skönlitteratur, barnböcker, kokböcker, hälsa och biografier. Dotterbolaget HarperCollins Nordic ger ut över 1.100 titlar per år på svenska, norska, danska och finska. 
  • Sahar Tarakemeh, redaktionskoordinator på Bonnier Carlsen barn- och ungdomsboksförlag. Bonnier Carlsen fick sitt namn 1993 vid en sammanslagning av dåvarande Bonniers Juniorförlag och Carlsen if, men Bonniers har gett ut böcker för barn och unga ända sedan slutet av 1800-talet. Idag ger förlaget ut omkring 120 nya titlar per år. 

Här kommer sammanställningen av dessa personers råd om hur du skriver det perfekta följebrevet.
 

Syftet med följebrevet

Ett följebrev är ett brev som du som författare skickar in till förlagen tillsammans med ditt manus. Syftet är att förlaget ska få en känsla för vad det är för bok du skrivit och vem du är som författare.

Förlagen skriver inte kontrakt med en bok, de skriver kontrakt med en människa och därför är det viktigt för dem att få veta vem du är. Samtidigt får manuset inte falla i skymundan.

Formen är rätt lik det personliga brev du skickar med när du söker ett nytt jobb, men det finns vissa delar som är bra att ha med och andra delar du bör undvika. Det är dessa generella tips jag kommer dela med mig av i detta blogginlägg.
 

Vad följebrevet BÖR innehålla

Vad bör då följebrevet innehålla? Här kommer en sammanfattning av vad förlagen tyckte bör vara med:

  • Kontaktuppgifter.
  • Varför du valt just det här förlaget.
  • Kort om vem du är. 
  • Hur manuset kom till.
  • Varför ditt manus behövs. 
  • En manuspitch.
  • Vilken genre du skriver inom.
  • Vilka som är din målgrupp.
  • En bibliografi av dina tidigare verk.
  • Information om eventuell författarplattform.

Allt detta ska rymmas på en futtig A4-sida.

Längre ned i det här blogginlägget går jag in djupare på hur du kan tänka gällande punkterna ovan. 
 

Vad följebrevet INTE bör innehålla

Jag ställde även frågan vad förlagen inte vill ska vara med i ett följebrev. Följande saker nämndes som problem:

  • Opassande foton.
  • Att följebrevet är för likt ett CV.
  • Slarvigt språk.
  • Att nämna att någon i ens närhet läst och gillat manuset.
  • Skryt
  • Snusk
  • Ultimatum och orimliga krav.


Ett stor problem är dessutom att följebrevet är för kort eller för långt. Lite mindre än en A4-sida anses vara det optimala.

Längre ned i det här blogginlägget går jag in djupare på hur du kan tänka gällande punkterna ovan.
 

Måste man ha ett följebrev?

JA!

Om du likväl tvekar på om följebrev är nödvändigt så kan jag berätta att vissa förlag inte ens bryr sig om att svara de författare som bara skickar in ett manus.

Det anses helt enkelt fräckt att inte presentera sig. Förlagen vill veta vem du är och varför du skrivit just det här manuset. Om du inte presenterar dig signalerar det att du inte bryr dig eller att du är omöjlig att samarbeta med.

Förlagen går in med stora pengar och gör en risk som satsar på just dig och ditt manus, då vill de veta vem de satsar på. 

DU är viktig för dem. Skriv därför ett följebrev.
 

Längden på följebrevet

Förlagen var rörande överens om längden på följebrevet: Ungefär en A4-sida.

En förläggare ansåg att det vanligaste felet hos de följebrev de fick in var att de antingen var för korta eller för långa, lite mindre än en A4 ansågs vara lagom. En annan förläggare var stenhård med att det var en A4-sida som gällde, inte mer.

Visst kan antalet ord du får plats med på en A4 variera beroende på fontstorlek och marginalbredder. Det här med längd är ingen exakt vetenskap, en A4-sida är ett ungefärligt mått för att du ska få ett hum om hur mycket du bör skriva.

Tio sidor följebrev är troligtvis nio sidor för mycket. Några rader är för lite. Tro inte att det är tillräckligt att skriva något i stil med: 

Varsågoda, här är mitt manus. Jag hoppas förstås på att bli utgiven någon gång.
 

Formen på följebrevet

Följebrevet är ofta ett medföljande brev eller dokument. Om du skickar in manuset i pappersform ska följebrevet läggas överst i manusbunten.

Eftersom vi idag sköter mycket av kommunikationen med förlagen elektroniskt, förekommer det att följebrevet ersätts med ett mejl.

Det är aldrig fel att bifoga ett dokument med följebrev i mejlet till förlaget, men för vissa förlag räcker det med att du presenterar dig direkt i mejlet.

Läs på förlagets hemsida så du får en förståelse för hur just det här förlaget arbetar och anpassa dig efter deras önskemål och krav. Är du osäker på hur förlaget vill ha det kan du både skriva något trevligt i mejlet och bifoga ett separat följebrev. 

Naturligtvis bifogar du ditt manus i samma mejl som du bifogar följebrevet. Även här är det viktigt att du följer förlagets önskemål på hur manuset ska vara utformat; om de vill ha det på papper eller elektroniskt, om de vill ha ett fullständigt manus eller bara ett smakprov och om du även ska skicka med ett synopsis. Tänk på att även anpassa typsnitt, fontstorlek och marginaler efter förlagets önskemål.
 

Följebrevets utseende

Det finns egentligen inga krav på hur följebrevet ska se ut rent lay out-mässigt, men mitt råd är att du gör det lättläst och aptlitligt. Du vill ju locka förlaget att läsa ditt brev.

De flesta förlag blir överrösta av författare som drömmer om att bli utgivna hos just dem. Manushögarna är gigantiska och följebreven många.

Se till att förlaget lägger märke till just ditt brev.

Du behöver inte gå drastiskt till väga för att få förlagen att uppmärksamma dig. Det kan tvärt om slå tillbaka som något negativt ifall du är alltför kreativ. Bara för att John Ajvide Lindqvist skickade in ett följebrev skrivet i blod för sitt manus Låt den rätta komma in, betyder inte det att du bör göra likadant. Det är inte heller att rekommendera att du skriver på en servett eller annat konstigt.

Det bästa är om du skriver ett helt vanligt brev. Vad du däremot ska göra är att se till att ditt brev är så aptitligt att förlaget vill läsa det.

Om du skriver hela vägen ut i marginalen med ett pyttelitet typsnitt kommer förlaget instinktivt känna avog inför ditt brev. Då börjar du i en uppförsbacke, vilket är helt onödigt. Lägg därför energi på följebrevets lay out.

Ha en lockande rubrik, kanske en ingress. Tryck inte ihop texten utan tänk luft. Luft mellan raderna, luftiga marginaler, luft uppe, luft nere. Inte så mycket luft att brevet blir innehållslöst, men tillräckligt mycket luft för att förlaget ska känna att det här är en person som kan uttrycka sig precist och exakt. 

Följebrevet är troligtvis det första intryck förlaget får av dig. Se till att inte falla på målsnöret. Presentera dig och din bok så bra du bara kan så att förlaget vill läsa ditt manus.
 

Skicka inte till random förlag

Innan du skickar in ditt följebrev ska du fundera på vilka förlag du vill bli utgiven hos och varför. Skicka inte bara in till random förlag, som en av förläggarna uttryckte sig (random är engelska och betyder slumpmässigt).

Förlagen märker snabbt om du missat att läsa på deras hemsida vilken typ av litteratur de ger ut, om de har manusstopp, vilka krav de har på manusen och så vidare. 

Lika väl som du vill att förlagen visar intresse för dig vill förlagen att du visar intresse för dem. Att ge ut en bok handlar om ett samarbete. Förlagen vill veta varför du är intresserad av att jobba med just dem.

Faktum är att flera av förlagen jag pratade med letar efter tecken på att författaren tänkt igenom varför han/hon skickat manuset till just dem. Ju tydligare du visar i ditt följebrev att det finns en tanke bakom valet av förlag, desto bättre.

Det som fungerar är ärliga, öppna, positiva följebrev som visar en genuin vilja att samarbeta. Skriv därför några ord om varför du valt just det här förlaget och hur du tror att din bok passar in i deras utgivning.

Det här är inte bara för förlagets skull utan lika mycket för din egen skull. Det finns många författare som ångrar att de gav ut sin bok på första bästa förlag. Det är faktiskt bättre att inte bli utgiven alls än du säljer dina rättigheter till fel förlag.

Vad som är fel förlag är naturligtvis högst individuellt, men ingen författare vill att förlaget plötsligt går i konkurs eller att förlaget väljer att sitta på manuset i flera år istället för att ge ut boken. Lägg därför tid på att ta reda på fakta om förlagen du tänkt skicka till. 

Här är några frågor som du kan ställa dig när du letar förlag till ditt manus:

  • Vilken typ av litteratur ger de ut? Passar ditt manus in?
  • Vilka format ger de ut? Hårdband, pocket, tidningar, e-böcker, ljudböcker, film?
  • Är det ett traditionellt förlag, ett hybridförlag eller är det bara ett print-on-demand-tryckeri? Vill de att du betalar för utgivningen eller bekostar de allt sådant åt dig?
  • Hur många och vilka författare har de gett ut? Är det några du hört talas om?
  • Är det en egenutgivare som bara ger ut sina egna böcker eller är det ett stort eller medelstort förlag som ofta tar in nya författare?
  • Finns det en chans att du blir en av ett fåtal författare som förlaget lägger mycket energi på eller är det risk att du drunknar i förlagets enorma utgivning?
  • Hur marknadsför sig förlaget? Har de stor marknadsföringsbudget och marknadsför de enskilda titlar eller måste du som författare själv stå för all marknadsföring?
  • Vilka kontakter har förlaget? Är deras böcker representerade i bokhandeln?
  • Har du läst någon bok som är utgiven på förlaget? Tyckte du om den?
  • Ser hemsidan proffsig ut? Hur presenteras författarna? Gillar du bokomslagen? 
  • Hamnar förlagets författare ofta i TV-sofforna eller i annan media?
  • Hur länge har förlaget varit aktivt? Hur ser ekonomin ut?
  • Har förlaget en monter på Bokmässan i Göteborg? Har du varit där och pratat med förlaget eller med någon av deras författare? Vad fick du för intryck?

Det bästa är naturligtvis om du känner någon som är utgiven på förlaget. I så fall kan du få inside information. Gillar du det du hör har du dessutom redan en fot in på förlaget. Utnyttja din väns kontakter för att få förlaget att uppmärksamma ditt manus.
 

Glöm inte kontaktuppgifterna!

Det kanske låter självklart att du måste ta med dina kontaktuppgifter i följebrevet, men det händer faktiskt att förlagen får in manus utan det står hur de når författaren. Glöm inte bort kontaktuppgifterna!

Kontaktuppgifterna är de vanliga:

  • Namn
  • Postadress
  • Postort
  • Telefonnummer
  • Mejladress


Och varför inte ta med om du har en hemsida, blogg, twitterkonto, FB-sida eller liknande som du använder regelbundet och som säljer in dig som författare?

Kontaktuppgifterna ska vara enkla att hitta så skriv dem antingen uppe i högra eller vänstra hörnet om du skriver ett brev. Skriver du ett mejl lägger du till dem sist i mejlet.

Syftet med kontaktuppgifterna är att förlaget enkelt ska kunna nå dig när bestämt sig för att just ditt manus är värd att satsas på. 
 

Vem är du?

Du har bara ett fåtal rader på dig att presentera dig själv. Förlagen tryckte på att du kort ska berätta om dig själv. Se därför till att välja ut rätt saker.

Ett stort misstag många gör är att de tar med saker om sig själva som förlagen är totalt ointresserade av att veta. Skriv inte för långt och luddigt. Blaja inte ut i ovidkommande saker. Håll dig till det som är relevant.

  • Du behöver inte nämna att du älskar att läsa böcker och har skrivit sedan barnsben, för det nämner alla och förlagen förstår att du också hör till den skaran.
  • Du behöver inte rada upp alla ställen du bott på, alla utbildningar du gått och alla jobb du haft.
  • Du behöver inte heller berätta att du har två egna och ett bonusbarn samt är gift för femte gången. 

Om det däremot har relevans för berättelsen - DÅ kan du ta med det. Det är nämligen helt okej att ta med sådant som har koppling till din bok.
  • Om du skriver en relationsroman om vad som kan gå snett i ett äktenskap, är det kanske högst väsentligt att nämna att du varit gift fem gånger. Det visar att du vet vad du talar om.
  • Skriver du om mord i Trosa kan det vara bra att berätta att du är uppvuxen i Trosa och vet allt man möjligtvis kan behöva veta om denna sommaridyll och dess exotiska invånare. Om du dessutom jobbar som krimonolog är det ett extra plus.
  • Vad som också är intressant är sådant som kan sälja in dig som person. Förlaget vill ha historier de kan sälja in till TV-sofforna. Att du skrivit en bok är inget som TV är intresserad av, men om du som Mariette Lindstein varit aktiv 25 år i Scientologerna är det annorlunda. Om du dessutom skrivit en bok som bygger på denna erfarenhet har du en naturlig inkörsport till media.


Hitta de där sakerna som är intressanta för förlaget, det vill säga sådant som har relevans för din berättelse och om du har något som kan sälja in dig till TV-sofforna. Det är dessa delar av ditt liv du ska ta med i följebrevet. Inte allt det där andra.
 

Hur kom manuset till?

Glöm inte nämna några ord om hur manuset kom till.

  • Varför skrev du just den här berättelsen?
  • Vad är det som driver dig att skriva i just den här genren, om just de här sakerna?


Ofta finns det en intressant anekdot eller historia bakom varje berättelse och dess tillkomst säger ofta mer om dig än någonting annat. Fatta dig kort men glöm inte bort att berätta hur manuset kom till.
 

Varför behövs ditt manus?

Väck vårt intresse! sa ett av förlagen. Varför kommer just ditt manus att sticka ut i bokfloden?

Det är jättebra om du har en idé om varför ditt manus behövs. Förlaget vill veta varför de ska läsa just ditt manus. Om manuset inte behövs finns det ingen anledning för förlaget att ge ut det, det säger sig självt. 

Det här med att ditt manus behövs är inte speciellt komplicerat. Det är svårt att skriva en fullständigt unik bok, men du kanske har en unik vinkling, belyser en viktig fråga eller vill lära läsarna något. Ibland är det så enkelt som att det finns ett sug efter den här typen av berättelser eller att ditt manus får läsarna att försvinna en stund i en magisk värld eller helt enkelt att du får dem att må bra. Vi ska inte förringa dessa viktiga anledningar till att vi läser böcker.


Det viktiga är att du visar förlaget att du funderat i de här banorna. Försök besvara frågorna:
  • Varför skulle någon vilja läsa just din bok?
  • Vad skiljer din bok från andra i samma genre? 
  • Varför behövs det ytterligare en kokbok, ytterligare en deckare eller ytterligare en självbiografi?


Om du kan svara på någon av de här frågorna har du ett bra säljargument för förlagen som de kan använda i marknadsföringen av din bok. Ta med det säljargumentet i ditt följebrev. 
 

Skriv en manuspitch

En manuspitch, eller hisspresentation som det också kallas, innebär att du hinner berätta vad din bok handlar om på den korta tid det tar att åka hiss. Hissresan kan vara kortare eller längre, vilket innebär att du bör beväpna dig med olika långa hisspresentationer som du kan ta fram när tillfälle ges.

I praktiken är det inte i hissen som du får nytta av att ha en pitch till din bok. Det sker istället när du ska sälja in boken till förlag, till bokhandeln, till läsarna. Ibland har du en halv minut på dig, ibland har du fem. Ta därför till vana att alltid fundera på hur du bäst presenterar din berättelse.

Detsamma gäller när du skriver ditt följebrev. Skriv med andra ord några rader om vad boken handlar om. Även här säger förlagen att du ska fatta dig kort.

Samtidigt som det är kort måste pitchen säga tillräckligt mycket om manuset så förlaget förstår vilken typ av bok det är, vem eller vilka boken handlar om, ifall du har ett speciellt tema, i vilken genre du skriver i och vem de ska sälja in boken till. Därtill ska pitchen fungera som en teaser som lockar förlaget att öppna ditt andra dokument - den med ditt manus.

Om din bok är en spinnoff på en tv-serie, dataspel eller liknande bör det självklart också nämnas. Likaså om den är en tänkt att bli en fristående bok eller om den ska ingå i en serie av böcker.

Pitchen måste vara klar som korvspad och samtidigt lockande som coca cola för uthungrade getingar en sensommarkväll. Förlaget ska inte behöva fundera på vad boken handlar om, men samtligt bli nyfikna på att läsa den.

Det är här du fångar förlagets intresse för ditt manus. Slarva inte bort den chansen.
 

Genre

Genre ingår egentligen i pitchen. Det ska framgå när du pitchar din bok inom vilken genre du skriver. Men eftersom genre är så viktigt tar jag även upp det separat.

Glöm inte att berätta om du skriver en faktabok eller en skönlitterär bok och i vilken genre du skriver.

Faktaböcker kan t.ex. delas in i:

  • Läroböcker
  • Populärvetenskap
  • Biografier
  • Reportage
  • Debattböcker
  • Avhandlingar


Skönlitterära böcker kan t.ex. delas in i:

  • Drama (för teater eller film)
  • Lyrik
  • Barnböcker
  • Noveller
  • Romaner

Romanerna kan i sin tur delas in i olika genrer t.ex.:
  • Deckare
  • Thriller
  • Feelgood
  • Romance
  • Fantasy
  • Sci-Fi
  • Historiska romaner


Det finns naturligtvis en rad andra genrer och indelningar, även undergenrer. Jag ber om ursäkt för om jag glömde någon av de vanligaste.

Anledningen till att genre är så viktigt är att bokhandeln och biblioteken ska kunna sälja in din bok till rätt läsekrets. Böckerna sorteras in på olika hyllor beroende på genre. Även i marknadsföringen är det bra att kunna genrebestämma din bok, då läsarna förväntar sig detta och ofta letar efter en viss genre. Den som är ute efter en feelgood vill kanske inte få en thriller istället.

Ibland är det svårt att veta i vilken genre du skriver. Din bok är kanske en så kallad genreöverskridande bok som rör sig mellan olika genrer. Visst kan genretillhörigheten vara ett gissel när du skrivit en bok som inte passar in i ramarna, men gör ändå ett försök att genrebestämma din berättelse. Skriv att den är genreöverskridande och nämn sedan vilka genrer den tangerar. Förklara varför en genreöverskridande bok som din har ett existensberättigande. Kanske den kan säljas både på hyllan om historisk sjöfart och hyllan för klassisk fantasy?

Om du fortfarande är rådvill har du kanske skrivit en så kallad litterär roman, en sådan som inte kan klassas in i någon särskild genre utan bara är vad den är. Låt den då vara en litterär roman. Är du osäker på om den är tillräckligt välformulerad och djupsinnig för att gå under epiteten litterär kan du alltid kalla den för roman och hoppas att förlaget har bättre koll än du på hur boken ska säljas in.
 

Målgrupp

Även målgrupp ingår i pitchen, men är så viktig att jag lyfter fram den separat. Målgruppen är din tilltänkta läsekrets, de som kan tänkas köpa din bok.

Vilket förlag skulle inte vilja ha en bok som kan säljas vitt och brett, tänker du säkert och så tar du i för kung och fosterland i ditt följebrev. Gör inte misstaget att tro att alla vill köpa din bok - den boken är ännu inte skriven och kommer troligen aldrig att skrivas. Det finns inte en enda bok som passar alla.

Om du påstår att din bok vänder sig till alla kommer förlaget tro att du svävar i det blå. Det är nämligen omöjligt att samma text kan läsas och uppskattas av ett barn i åldern 0-6 och en professor i historia, även om professorn i historia kan ha ett femårigt barnbarn.

Förlaget vill att du funderar i banorna kring vilka som är din huvudsakliga målgrupp. Det visar att du har tänkt igenom det här och vet vilka du skriver för.

Precis som för genre kan målgrupper delas in i specifierade kluster. Det gäller framför allt barn- och ungdomslitteraturen där åldersspannen är snävt definierade. 

Målgrupper kan delas in efter ålder som t.ex.:

  • Barn 0-6
  • Barn 6-9
  • Barn 9-12
  • Ungdomar
  • Unga vuxna
  • Medelålders
  • Seniorer

Målgruppen kan också delas in efter utbildningsnivå som t.ex.:
  • Förskola
  • Grundskola
  • Gymnasium
  • Högskola
  • Forkarutbildning

Målgruppen kan delas in efter intresseområden som t.ex.:
  • Historieintresserade
  • Båtfolk
  • Ölfantaster
  • Sportintresserade
  • Musiker

Målgruppen kan handla om var dina läsare befinner sig i livet t.ex.:
  • Heltidsarbetande karriärister
  • Småbarnföräldrar
  • Nyblivna pensionärer
  • Livsnjutare
  • Back packers
  • Semesterfirare

Man kan dela in målgruppen efter kön, sexualitet, nationalitet, religion och en rad andra faktorer. Det viktiga är inte att du följer mina exempel ovan, för de är bara exempel, utan att du funderar på vad som är just din specifika målgrupp. 

Ett tips är att du funderar på vem din idealläsare är. Hade du någon särskild person i åtanke när du skrev boken? Kanske det rent utav är till dig själv du skriver? Formulera denna individ så väl att du kan se henne eller honom framför dig. Vilken grupp av människor tillhör denna person? Där du har din målgrupp.
 

Bibliografi av tidigare publicerade verk

Det optimala är naturligtvis om du redan är en etablerad författare med en rad framgångar bakom dig. Vilket förlag skulle tacka nej till att läsa ditt senaste alster när de vet att du redan sålt en miljon böcker? 

Även om du inte är en framgångsrik författare riktigt än, ska du ta till vana att lyfta fram vad du gjort hittills. Ta med en bibliografi av dina tidigare publicerade verk eller annat som kan intressera förlaget, gärna med länk.

Om inte annat så visar det att du är beredd att arbeta hårt, att det här inte är det enda du skrivit och att du är allt annat än en one hit wonder.

Har du ingenting att skriva i din bibliografi? Då kanske du kan nämna att du skrivit en låt som kom med i Bulgariens motsvarighet till Melodifestivalen. Även låttexter räknas som litterära alster enligt Svenska Akademien som utser Nobelpristagaren i litteratur.

Eller så struntar du i det. Ibland är det bättre att vara tyst och låtsas som det regnar:

Va, jag? Om jag är publicerad sedan tidigare? Oj, det glömde jag visst att nämna ...
 

Författarplattform

Många förlag är intresserade av om du har en redan etablerad författarplattform och om du är villig att jobba för din bok. Har du rent av tankar om hur boken ska kunna säljas? Bra! 

Både små och stora förlag förväntar sig nämligen att du själv drar en stor del av lasset att marknadsföra din bok. Det kan handla om att ställa upp på intervjuer, hålla föreläsningar eller signera böcker i butiker och på mässor.

Emelie Schepp tröttnade på att förlagen aldrig hörde av sig så hon drog tillbaka sitt manus och valde att ge ut första boken i sin deckarserie på eget förlag. Hon kämpade stenhårt, lyckades sälja in boken till Akademibokhandeln, åkte runt i hela Sverige och sålde, sålde, sålde. När hon sålt över 40.000 böcker helt på egen hand och därmed tagit titeln som Sveriges då bäst säljande egenutgivare, fick förlagen upp ögonen för henne. Idag är hon utgiven på ett av världens största förlag. Hon jobbar fortfarande lika hårt. På årets bokmässa stod hon timme ut och timme in i Harper Collins monter och signerade böcker. Alltid med ett stort leende på läpparna och några vänliga ord till sina läsare. 

Vad gör du för att sälja in dig själv som författare?

Om du inte redan är publicerad författare har du kanske andra saker du kan nämna. Du kanske har varit med i en dokusåpa, är stor på sociala media, har en välbesökt blogg, podd eller vlogg?  Skriver du måhända en daglig kolumn i en tidning med tusentals läsare? Eller är du rent utav är en kändis? 

Jaså, du har 255.000 läsare på Wattpad? Det räknas!
 

Foton

Behöver man vara snygg?

Det är ingen nackdel om du är snygg, men inga förlag ställer krav på ditt utseende. Det spelar ändå ingen roll hur du ser ut om du inte kan skriva. Och skriver du en superbra bok spelar det heller ingen roll hur du ser ut.

Inget av förlagen krävde foto i följebrevet, men det är sällan ett problem att du tar med ett foto. Om det är ett foto vill säga, ett normalt foto där du klär dig anständigt. Att skicka med en bunt foton med dig i olika lättklädda varianter är verkligen inte att rekommendera. 

Hellre då att du inte tar med något foto alls. Flera förlag nämnde uttryckligen att foto inte är nödvändigt i följebrevet.
 

För likt ett CV

Ditt följebrev är inget CV. 

Tyvärr är det vanligt att följebreven har för stort fokus på arbetslivet och alldeles för lite fokus på manuset, berättade ett av förlagen.

Åter igen - fundera på vad förlagen vill veta om dig. Stryk allt som är ovidkommande. Rada inte upp utbildningar och jobb. Lägg hellre tid på att berätta om din bok än att berätta om dig.

Enda gången jag kan tänka mig att det är okej att bifoga ett CV till ditt följebrev är om du är
en väldigt produktiv författare som skrivit mängder med böcker. Då kan det vara svårt att få plats med allt på en A4-sida. I sådana fall funkar det kanske att skriva en separat bibliografi där du stolpar upp vilka böcker du skrivit och andra meriter som ett förlag skulle kunna vara intresserade av. Men detta ersätter inte följebrevet, det blir ett komplement till följebrevet.

Följebrevet är och förblir ett brev, ingen punktlista med meriter.
 

Slarvigt språk

Ett slarvigt språk i följebrevet gör att förlagen tror att det är lika illa i ditt manus. I  värsta fall bryr de sig inte ens om att titta på ditt manus utan skickar tillbaka det med vändande post.

Hasta därför inte igenom ditt följebrev. Lägg energi på att grammatiken är korrekt och stavningen är felfri.

  • Ändra typsnitt och fontstorlekar några gånger så lurar du ögat att det är en ny text och du hittar fler fel. 
  • Skriv ut följebrevet på papper och läs igen.
  • Låt någon annan läsa brevet och ge sitt omdöme.


Redigera ditt följebrev lika noggrannt som du redigerat ditt manus.
 

Mamma gillade mitt manus

Skriv inte att mamma läst boken och älskar den, för din mamma är partisk och då kvittar det om hon så sitter i Svenska Akademien. Nämn inte heller att dina vänner gillade manuset - det är samma sak där.

Förlagen blir överrösta av följebrev där författaren radar upp alla som läst och älskat manuset. Det har blivit en sådan kliché att förlagen spyr över formuleringen.

Låt ditt manus tala för sig självt. Gillar förlaget det de läser kommer de förhoppningsvis vilja ge ut dig. Gillar de inte vad de läser spelar det ingen roll vad din mamma tycker.

Det finns mängder av bra manus där ute som aldrig blir utgivna för att de ligger fel i tiden eller inte hittar till rätt förlag. Det är så många faktorer som spelar in när förlagen väljer vilka manus de ska ge ut att det kvittar om samtliga testläsare älskat berättelsen. 
 

Lektören gillade mitt manus

En lektörs ord slår lite hårdare än mammas, men det finns många lektörer där ute av varierande professionalism och förlaget har kanske aldrig ens hört talats om den här lektören du anlitat. Därmed är det svårt för förlaget att avgöra hur mycket tilltro de ska ge påståendet att lektören gillade ditt manus.

Även om lektören tokhyllar ditt manus finns det säkerligen delar som lektören är mindre nöjd med - det ingår nämligen i lektörens jobb att hjälpa dig att förbättra ditt manus. De flesta lektörer ger lite av varje - både hyllningar och dissningar.

Att du därför klipper ut hyllningen och bifogar den i följebrevet har ungefär samma status som att du påstår att mamma älskat ditt manus. Det säger faktiskt ingenting om hur bra ditt manus är.

Visst kan du nämna att du haft manuset ute hos lektör och arbetat om det efter hans eller hennes rekommendationer. Det visar att du lagt ned tid och energi på ditt manus. Men inte ens världens främsta lektör är en garanti för att ditt manus är bra - allt beror fortfarande på hur väl du tagit till dig lektörens råd.


Vissa förlag kräver dock att ditt manus läses av en av deras lektörer innan de tar ställning till att ge ut dig. Vid sådana tillfällen är det naturligtvis en fördel att nämna att du haft manuset ute hos lektör. Troligen är det så att förlaget vill att du bifogar hela lektörsutlåtandet. På så vis kan de bilda sig en egen uppfattning om vad lektören anser om manuset. 

Har du redan haft manuset ute hos förlaget och fått ett personligt brev där de tackar nej till utgivning just nu, men är intresserade om du jobbar om manuset, ska du naturligtvis nämna detta i följebrevet. Har du dessutom tagit hjälp av en lektör kan det också vara ett plus. Det visar att du tagit förlagets råd till dig, arbetat hårt med att förbättra manuset och att det förhoppningsvis är så pass genomarbetat att det håller för utgivning.
 

Skryt

Är det något förlagen är allergiska mot är det skryt och själförhärligande beskrivningar. Vad du än gör - skriv inte något i stil med: 

Jag vet att mitt manus är så djävla bra att ni kommer att trilla ur sockorna när ni läser det och jag räknar med att ha ett positivt utgivningsbeslut inom en månad från något av de förlag jag skickat till. Dessutom har ALLA testläsare älskat det.

Det funkar inte. Förlagen tycker bara att du är dryg och jobbig. Lovorda inte ditt manus utan skriv bara kort och koncist vad det är för ett slags manus och vad det handlar om. 

Tyvärr är det alltför lätt att falla i fällan. Du har skrivit nästa Harry Potter och vill gärna berätta det eftersom det är ett säljargument - det vet ju alla att Harry Potter-serien är färdigskriven och att ungar och föräldrar suktar efter fler böcker om trollkarlar.

Gör det inte. Påstå inte att du är den nya Harry Potter-författaren.

  • För det första räknas det som skryt. Det sätter dig inte i någon bra dager att du påstår något sådant.
  • För det andra är det inte alls säkert att förlagen håller med dig. Det är rätt många som påstått att de är nästa Harry Potter-författare utan att leva upp till bevis.
  • För det tredje finns det redan en Harry Potter-författare. Ingen kan slå JK Rowling. Titeln är hennes och endast hennes. Varför skulle förlagen vilja ha en blek kopia när de kan få originalet?

Bli inte den bleka kopian - bli originalet. Jämför dig inte med andra, gå din egen väg.

Om det råkar vara försent att gå din egen väg - du har de facto skrivit en uppföljare till Harry Potter - påstå ändå inte att du är den nya Harry Potter-författaren. Skriv hellre något i stil med: 

Mitt mål med manuset är att ni ska uppleva det som lika banbrytande som på sin tid Harry Potter, men med min egen twist.
 

Snusk

Nej, nej och åter igen nej. Försök inte anspela på sex när du skriver ditt följebrev. Dina chanser att bli utgiven ökar inte om du gör sexuella inviter. Tvärt om är det totalt avskräckande för förlagen.

Tydligen händer det att förlagen får anspelningar på sex i följebreven, annars hade de inte nämnt det som ett problem. Så vad du än gör - skriv inte kommentarer i stil med:

Om du gillar mitt manus, kan vi ju prata vidare om det och ha litet mysigt hemma hos mig.
 

Ultimatum och orimliga krav

Ställ inga ultimatum eller orimliga krav till förlaget.

Skriv aldrig något i stil med:

  • Jag önskar besked inom två veckor enär mitt mål är att bli utgiven inom detta år.
  • Eftersom jag i förrgår sände er mitt manus, och igår ett omslagsförslag, anser jag att tiden nu är mogen för att diskutera utgivning samt honorar.

Dessvärre förekommer det att författare häver ur sig sådana här orimliga krav. Förlagen blir bara förbannade. De kan omöjligt återkomma till dig inom några dagar, ofta tar det flera månader för förlaget att läsa ditt manus. De vill definitivt inte samarbeta med dig om du ställer sådana ultimatum. 

Det slutar med att du - i bästa fall - får ett kortfattat mejl tillbaka att de inte är intresserade. Antagligen blockerar de dig i alla kanaler och portar dig för alltid från förlaget.

Vill du bli utgiven finns det bara en väg att gå: Var trevlig.

Har det gått över tre månader, du inte kan hålla dig av nyfikenhet och förlaget skriver på sin hemsida att de ska svara inom denna tid - hör i så fall av dig och fråga vänligt hur du ligger till i processen. Kanske förseningen handlar om att ditt manus gått vidare till lektör och de är intresserade av att ge ut dig. Eller så har de bara oerhört mycket att göra.
 

Var inte en dålig förlorare

Får du nej av förlaget, var inte en dålig förlorare. Ifrågasätt inte deras metoder eller förstånd och häv inte ur dig en massa okvädesord om förlaget. Framför allt inte på sociala media.

Det slår alltid tillbaka mot dig själv så att inget förlag vill ge ut dig.

Fundera istället en gång till på vad förlaget skrivit till dig i sitt refuseringsbrev. Det kanske tvärt om är ett jättebra brev som visar att de haft ditt manus ute hos lektör och alltså varit nära att ge ut det. Kanske du kan få ledtrådar i brevet om hur du kan förbättra manuset så de vill ge ut dig någon gång i framtiden?

Se det i så fall som något oerhört positivt. Det visar att förlaget är intresserade. Ge inte upp utan jobba om manuset och skicka in det igen.

Om du fått ett standardbrev betyder det att förlaget troligen inte ens läst din bok. De tröttnade antagligen redan efter några sidor, eller kanske redan i följebrevet. Det betyder inte att din bok är dålig, det betyder bara att början inte var tillräckligt fängslande. Med andra ord är det kanske läge att skriva om.

Ta i så fall nya tag. Skicka manuset till en lektör och redigera det efter lektörens inrådan. Eller så inser du att det här manuset kanske inte var någon hit, men att du har ett mycket bättre på gång som du tror stenhårt på.

Det är bara att fortsätta med oförtrutlig energi. Deppa inte ihop. Bli inte förbannad. Häv inte ur dig saker du ångrar i senare skede - har du väl skällt ut förläggaren eller publicerat något på nätet är det ute för alltid. 

Var inte en dålig förlorare. Var en framtida vinnare!
 

Gör det bästa du kan av följebrevet

Nu har du fått en massa råd om vad du bör ha med och vad du bör undvika att ha med i ditt följebrev. Hur du skriver det är upp till dig. Det spelar ingen roll i vilken ordning du tar med saker och ting, bara det bli bra.

Tänk på att du är författare - utnyttja det faktum att du kan skriva och har en fantastisk förmåga att trollbinda dina läsare. Men kom ihåg att alla andra som skickar in till förlagen också är författare.

Du måste alltså gör ditt allra bästa. Halvmessyrer till följebrev blir inte ihågkomna, de försvinner i den stora brevskörden. Vill du sticka ut - gör det genom att skriva det bästa du någonsin skrivit.

Följebrevet är det första förlagen läser. Om du lyckas med följebrevet kan det göra all skillnad i världen. 

Stort lycka till nu.

Kram Pia 
 

Kommentera gärna:

  • Elizabeth Laursen • 6 november 2018 06:17:13
    Tusen tack för mycket goda råd!
    Mvh Elizabeth
  • Malin • 15 augusti 2018 19:49:35
    Tusen tack verkligen bra tips kommer gå tillbaka till den här sidan och läsa den om o om o om igen....
  • Irene Jansson • 12 juni 2018 11:21:55
    Tack Pia, så bra. Här är många godbitar att ta till sig. Du har en snygg layout på din sida också. Vad heter rubrikstilen - den är så läcker som ögonfångare. Bra jobb du gjort.
    Jag hittade din sida för jag håller på med en barnbok nu och letade efter lektör eller coach som kunde hjälpa mig fram. Manuset är klart idémässigt men behöver putsas och anpassas. Känner du någon person som är bra på detta, så att manus når fram? Förresten så är egenutgivning en möjlighet också. Kram/Iréne
  • Karin • 26 maj 2018 10:58:32
    Hej!

    Vilken fin blogg, tack! Tack även för arbetet med detta matiga blogginlägg. Ovärderliga råd och tips.
  • Tor-Björn Fjellner • 19 januari 2018 23:51:51
    Hej,
    Oj. Den här artikeln har jag bokmärkt och kommer att studera noga, djupt och ingående. Jag inser nu att jag har skrivit för korta följebrev där alltför många frågor har lämnats obesvarade!
    Tack!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln