Pias skrivtips: Gestaltning i praktiken
Behövs det ett till blogginlägg om gestaltning? Jag frågade mig själv samma sak tills jag läste Janice Haryds bok Understanding show, don't tell. Jag tyckte att jag visste vad gestaltning var, men ändå gav boken mig en del insikter.
Det Janice tar upp, som jag inte har stött på tidigare, är hur man använder gestaltning i praktiken.
Jag har pratat mycket om syftet med gestaltning, vad det är och olika nivåer av gestaltning, men inte gett så mycket praktiska exempel. Så jag tänkte jag skulle ta några av Janice fantastiska exempel om gestaltning.
Förstå vad som är berättad prosa
Janice börjar med att vi måste förstå vad som är berättad prosa för att över huvud taget kunna bli bättre på att gestalta. För om du inte vet vad som är berättad prosa kan du inte fixa till det.
Berättad prosa är sådant du förklarar för läsaren, medan gestaltning är när läsaren själv får dra egna slutsatser. Men vad innebär det i praktiken?
Det är här Janice bok är så bra. Janice ger nämligen konkreta exempel.
Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen.
Det kan kännas som att den här meningen är gestaltad, vi kan tycka att den är rätt bra. Men det beror på vem som har perspektivet i den här berättelse, det vill säga ur vems point of view vi ser det som händer.
Om det är Sally som har perspektivet kan hon omöjligt veta att Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen förrän efter att Jane har koppen i sin hand. Hon kan gissa, men inte veta. Det betyder att antingen har Sally återberättat det som skett för oss, eller så går författaren in och förklarar för läsarna vad som kommer att ske. Då är det berättad prosa, inte gestaltad.
Så fort du återberättar eller förklarar något har du berättad prosa.
Allt är relativt
Här är ett annat av Janice exempel:
John var förbannad för att han fått sparken. Han skrek åt sin fru, sina barn och till och med sina grannar. Ingen av hans vänner ville prata med honom och det hade gått så långt att de låtsades att de inte såg honom när de sprang på honom i köpcentret. Naturligtvis gjorde detta honom ännu mer förbannad och han lät sin ilska gå ut över den stackars hunden.
Vissa personer skulle säga att det här är gestaltat, andra inte, skriver Janice. Det beror nämligen på vilken roll det här stycket spelar i berättelsen i stort och vilket perspektiv du valt för din berättelse.
- Om det här stycket är tänkt som en snabb sammanfattning, så fungerar den säkerligen rätt bra. Men om det är tänkt att visa att John är arg så fungerar den sämre.
- Om det här är skrivet med en stark yttre berättare så kan det nog te sig rätt så gestaltat, men om det är sett ur Johns synvinkel så blir det helt klart berättad prosa.
Allt är nämligen relativt. Låt oss därför titta på vad som händer om vi dramatiserar Johns känslor:
John slog igen dörren bakom sig. Vem trodde den där stroppen att han var? Sparka honom? Den där stinkhögen till kontor skulle vissna och dö utan honom.
"Du är hemma tidigt." Maria kom ut från köket.
"Stör jag ditt smygätande eller ...?"
Hennes leende dog ut. "Vad är fel?"
"Jag får ingen jävla respekt, det är felet!"
När du nu jämför de två texterna så ter sig den första mer återberättad och förklarande än den andra texten som ter sig mer gestaltad.
Berättad prosa kan vara svår att upptäcka och det är först när du jämför med en mer gestaltad text som du upptäcker att den är berättad.
Föreställ dig vad personen gör
Ett knep för att komma runt detta är att du föreställer dig att du gör det dina karaktärer gör, skriver Janice. Om du klarar av det, så visar du, om inte så berättar du.
"Jag hatar dig", skrek hon argt.
Hur agerar man ut argt? Du kan säkert komma på massvis av sätt hur en arg människa agerar, men ordet argt i sig kan du inte spela upp. Antingen slår du näven i bordet, eller så går din röst upp i falsett, kanske din bröstkorg höjer och sänker sig i takt med orden. Någon skriker sig blå, men en annan person viskar fram orden. Det är det som är grejen - gestaltning innebär att man kan se framför sig exakt vad som händer och därifrån dra slutsatsen att personen är arg. Dessutom drar du rätt många fler slutsatser än så från en gestaltad text - personen som skriker sig hes är troligen en helt annan person än den som viskar fram orden.
"Jag hatar dig", skrek hon och slog igen dörren med en smäll.
Nu kan du göra exakt det din karaktär gör och därmed har du gestaltat. Ytterligare en fördel är att du säkerligen ser en person framför dig. Jag ser en tonårstjej som blir sur på sin mamma för att hon inte får gå ut med kompisarna. För inte är det högsta chefen på bankkontoret som gör detta inför kunder och anställda.
Han gick långsamt över rummet.
Det här är en knepig mening för de flesta kan se framför sig hur någon går långsamt. Men om vi tittar närmare så uppstår frågan - exakt hur går en person som går långsamt över rummet? Går personen på tå, smyger sig personen fram, eller ...?
Och vad är egentligen normal hastighet? Jämfört med tanten med rullator går jag väldigt fort, men jämfört med mina två meter långa arbetskollegor går jag oerhört långsamt (trots att jag småspringer).
Förställ dig därför en person som går långsamt över rummet och fundera på exakt hur personen gör och vad du menar med långsamt.
Hon suckade när hon insåg att hon lämnat telefonen på skrivbordet.
Sucka är något du kan göra. Men försök agera ut någon som inser något. Nej, det går inte. Meningen ovan är alltså berättad prosa.
Hon suckade. Fan också. Telefonen låg kvar på skrivbordet.
Nu har du gestaltat att hon insåg.
Så länge det känns som om karaktärerna tänker är det oftast gestaltat. Men så fort det låter som att författaren är där och förklarar saker för läsarna så är det berättad prosa.
Valet av berättarröst och graden av gestaltning
Det här har jag pratat om tidigare - nämligen att valet av berättarröst har stor betydelse för hur gestaltad din text ter sig.
Ju tydligare yttre berättare du har, desto mer distanserad blir dina läsare till dina karaktärer, skriver Janice.
Tydlig yttre berättare:
När zombien kastade sig in genom fönstret så sträckte sig Bob efter geväret. Skit också! tänkte han innan han tryckte på avtryckaren.
I det här exemplet med en tydlig yttre berättare förklarar författaren vad som händer för läsaren. Författaren förklarar till och med att det är Bob som tänker. Det blir berättad prosa.
Osynlig yttre berättare:
I det här exemplet är den yttre berättaren inte lika tydlig och då blir texten mer gestaltad. Det finns ingen röst som förklarar för läsarna vad som sker. Läsarna får dra egna slutsatser.
Det här med tydlig och osynlig berättare är en varierande skala. Det finns inte bara två lägen utan alla möjliga varianter. Men huvudregeln är den att ju tydligare du som författare skiner igenom, desto mer tenderar du att förklara och desto mindre tenderar du att gestalta.
Valet av perspektiv och graden av gestaltning
På samma vis har valet av perspektiv betydelse för gestaltningen.
Naturligtvis kan du gestalta lika mycket oavsett vilket perspektiv du än väljer. Men om du har ett jagperspektiv kan du inte kliva ur jaget och se världen från ovan. Det i sig gör att du tenderar att gestalta mer.
Väljer du istället att skriva i trejde person är det lätt hänt att du råkar skriva saker som:
Jane lutade sig över bordet för att plocka upp koppen.
Det är gestaltat om det är Jane som har perspektivet i scenen, för hon vet ju varför hon lutar sig över bordet. Men om det är Sally som har perspektivet blir samma mening istället berättad prosa.
Därför har valet av perspektiv betydelse för om din text upplevs som gestaltad eller inte.
Läs mer om perspektiv och berättarröst i mitt blogginlägg Perspektiv och berättare
Filteruttryck
Janice lägger en stor del av sin bok på att förklara olika "filteruttryck". Det är ord eller uttryck som lägger sig som ett filter mellan läsaren och bokens karaktärer, som distanserar läsarna från berättelsen och som gör att det blir berättad prosa och inte gestaltad.
Det finns mängder av sådana ord och uttryck som Janice går igenom i sin bok och jag tänker inte ta upp dem allihop. Men jag ska ge några exempel.
Vi har redan varit inne på ordet insåg och problemet det orskar. Ett annat sådana uttyck är bestämde sig för.
Sally bestämde sig för att de måste hoppa och se vad som skulle hända.
Jämför med denna mening:
De var tvungna att hoppa och se vad som hände.
I första meningen är det någon som förklarar att Sally bestämde sig, vilket alltså är berättad prosa. I andra meningen får vi se Sally bestämma sig. Ingen förklarar att hon gör det eller varför. Vi får själva dra alla slutsatser. Det är gestaltning.
Ett annat sådant filteruttryck är kunde. Hon kunde se, kunde känna, kunde höra och så vidare. Jag själv överanvände ordet kunde för bara några år sedan. Jag var även tossig på att överanvända ord som började, hennes, hans, mitt och mina och först när min redaktör strök över vartenda ett av dessa ord insåg jag hur mycket bättre det blev utan dessa ord
Hon kunde känna det mjuka silket smeka mot hennes kind.
Denna mening blir betydligt bättre om du skriver:
Hon kände det mjuka silket smeka mot kinden.
Men tyvärr menar Janice att även kände är ett sådant filteruttryck. Det förklarar ju faktiskt att hon kände något och vi kan ju gestalta det istället genom att skriva:
Mjukt silke smekte kinden.
Hur långt du vill gå i din gestaltning är en smaksak. Men det är viktigt att du förstår skillnaden så du kan göra ett aktivt val.
Passiva meningar blir ett aktivt problem
Som tur var är det få som skriver i passiva meningar, men det händer att jag stöter på författarkollegor som frossar i passiva meningar. Och det är ett problem för gestaltningen.
Passiva meningar är meningar där något annat än subjektet är den som agerar, t.ex.
Bob blev biten av zombien.
Bob är subjektet i denna mening, men det är inte han som biter. Alltså är det en passiv mening. Och som du själv ser så är det en förklarande text. Någon förklarar för läsaren att Bob blev biten.
Zombien bet Bob.
Nu är det subjektet som agerar och genast har vi en aktiv mening. Det är inte längre någon som förklarar vad som hänt utan vi får vara där när det händer. Men meningen är rätt trist och för att göra den mer intressant så bör dramatisera den mer.
Bob skrek och vred benet under zombiens tänder.
Okej, det är inte lika tydligt som att Bob faktiskt blev biten. Men det är mycket intressantare. Och det är ju det som är syftet med gestaltning - att göra texten intressant.
Vem är det som berättar
När du väl börjar gestalta så märker du att världen ter sig olika beroende på ur vems perspektiv du berättar scenen. Och det är så det ska vara. Jämför följande texter:
Regnet öste ned utanför restaurangens fönster. Robin satt vid bordet, med en stor hög av pannkakor bredvid sig. Robin studerade brevet i sin hand, medan klockan på väggen tickade.
Detta är ett tydligt exempel på berättad prosa. Den har inget liv och är rätt trist.
Men vad händer om vi istället ser scenen genom vår karaktärers ögon?
Nu får du säkert en känsla för vem denna Robin är. En rätt tuff man, kanske du tänker, kan han vara en hemlig agent?
Men vad händer om din karaktär inte alls är en hemlig agent utan en skrämd flicka. Hur skulle sammas scen kunna te sig då? Kanske såhär:
Regnet täckte rutan och suddade ut världen utanför. Robin sjönk ihop bakom bordet, huvudet stack nästan inte upp över pannkaksstapeln bredvid henne. Brevet låg i hennes knä. Hon ville inte ta i det, än mindre öppna det. Hon tittade på klockan och suckade. Tiden höll på att rinna ut.
Som du märker blir det två helt olika scener beroende på ur vems synvinkel du ser scenen. Och det är det som gör gestaltning så intressant.
Naturligtvis måste inte allt gestaltas, men det är viktigt att du gör ett aktivt val om när du ska gestalta respektive använda dig av berättande prosa. Och med Janice knep får du ytterligare ett verktyg för att förstå vad gestaltning är.
Läs gärna mina tidigare blogginlägg om gestaltning.
Varför ska man gestalta?
Lyckas med din gestaltning
Lyckas ännu mer med din gestaltning
Miljöbeskrivningar som funkar
Skriv dialog
Karaktärer som stannar i läsarnas sinnen
Kram Pia
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
shemal Samuelson » Pias skrivtips: Det perfekta följebrevet: ”Mycket bra info och råd om hur ett bra följebrev kan skrivas. Tusen tack.”
-
Aki » Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning: ”Jättebra sida, förutom det jag kommenterade, glömde jag ju också att skriva, Tac”
-
Aki » Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning: ”Jag glömde skriva tidigare att de äldre författare jag läst som jag gillar som S..”
-
Ingela Kamal Kärrman » Pias skrivtips: Så skriver du en bestseller: ”Tack så hjärtligt för vägledning Nu är det min första mening i min ev första ..”
-
Karrie Bergman » Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning: ”Jag visste aldrig att jag kunde få tillbaka min fästman tills jag kontaktade Dr ..”
Bloggarkiv
Länkar
- Kapitel 1
- Iza melody Frost - romanceblogg
- Simona Ahrnstedt romanceblogg
- PING
- Ylwa Karlsson
- Lennart Guldbrandssons blogg
- Författarhjälp
- Läsbarhetsindex Flesch-Kincaid
- Läsbarhetsindex LIX
- ElementX
- Bokproduktion
- Multimanus
- Kurslistan
- Boktipset
- Bli utgiven
- Mina 15 bästa råd för att sälja till tidningar
- Pixabay gratis bilder
- Lektörsförbundet
- Storydoktors
- Förverkliga din bokdröm
- Håkan Gullikssons handbok för skrivande
Etikettmoln
klarar du de svåra orden itunes twlightsagan save the cat erotisk roman klimatet flesch-kincaid eva ludvigsen skrivarkurs webbkurs ramhandling niklas modig berättelser öppningsscen ekosystem vi for upp till mor pr romangestalter covid upplösning elisabeth hoyt livet motorcyklar och andra omöjliga projekt förstärka forum förlag sociala media bokskåpets hemlighet gone girl filteruttryck sveriges bästa skrivpodd permakultur! framtiden i din trädgård årstider tara westover hjärnforskning bob dylan författarkliniken susan wiggs litterära agenter lyrik word-mallar tryckt bok distribution begär tärningen är kastad sanna ivarsson bygg din egen mall fal sättning högläsning metaforer susanne collins marie-louise fritzén noveller snackis anders nyman game of thrones pseudonymer piratförlaget delilah marvell kill your darlings bokens premiss adjektiv arv vad gick fel? anna bågstam ryltenius logiska fel hjärtan av jazz hjärtats dårskap sanning tone viberg förlag pod grejen med verb test den inre resan antagen konkurs spegelneuroner gimmick titanic theres wittgren sara lövenstam radio p1 objektivt perspektiv kreditupplysning catoblepas förlag neurologi planteringar the twilight saga save the cat! filmtips begränsat perspektiv lix sara dalengren kurs tillbaka till bromma tvist ängelns coctail ylva, johan och siri arvidsson karin smirnoff lb förlag twitter frans jeppsson wall erotisk deckare hisspresentation ylva arvidsson öka drivet med rätt pacing marknadsföring chic lit måns zelmerlöw sexchock passiva meningar författarplattform dramatrugi nybörjarmisstag stökigt indirekt miljöbeskrivning svenska akademien youtube oanständiga berättelser jenny rogneby brenda novak kontrakt med läsarna försaka refererande miljöbeskrivning eleine eksvärd akter revolt mitt i nacka leona gröna fingrar sökes vuxenroman skriv enkelt omslag manustävling roald dahl konsten att vara caroline drivkrafter ljusets väktare på denna grund mall tema, idé, koncept, premiss och intrig sagan om is och eld symbolik skriv klart författarträff att skriva under hot head hopping egenutgivning skatteregler dunbars tal analys tankevurpa lucia organiskt skrivande det allvetande perspektivet bokbeat mia bergenheim tvister blir det någonsin för sent? den inre positiva resan helen ekeroth vi och dem brainstorming tajming gömd blake snyder relationsroman filmrecension midsommar uc harper collins skrivkurs pablo roberto magkänsla actionscener kretslopp läsbarhetsindex sofia fritzson karaktärer som stannar i läsarnas sinnen peter magnusson lennart guldbrandsen slutscen detta är lean scandalous desires siri arvidsson höst 100 ord hur en bok bör skrivas sarah dawn finer the girl on the train berättad prosa gestaltningsbibeln ett oemotståndligt förslag den viktiga ansatsen allt jag fått lära mig din hjärna show don't tell månpocket romantik extrovert socialt umgänge referera olga rönnberg populärlitteratur histrisk kärleksroman leona tärningen är kastad dikter bygg din egen word-mall bokformat tryck faktabok skriv2016 titel mitt i trigger annika estassy dokument bokus kostnader bonnier carlsen nattlöpare biintrig loppet word-mall bokens koncept lyckas ännu mer med din gestaltning bakgrund åsa böker syd field sagan om isfolket mariette linden perspektivbyte bokens intrig beskrivande sickla motsättningar tillbaka till henne vilken typ är du? ton hoi förlag michael gazzania libsyn forskning spökskrivare revy allvetande berättare alla bolag författarutbildning de rotlösa larry brooks lättläst deckare ewa åkerlind stand up comedy birgitta bergin ljudbok fängsla dina läsare finlitteratur mathew l jockers the bestseller experiment överenskommelser eldbunden miljöbeskrivningar lektörsutlåtande mega-bestseller synopsis skriv dialog idé parallellhandling releasefest långtidssjuk svenska skrivpoddpriset 4-aktsmodell margit sandemo planerat skrivande författarröst organic writer miljö whip media svenska skrivblogg/ skrivpodd-priset förlagsavtal facebook intervju ping pong-metoden premiss allvetande perspektiv bäraren divergent klimax djävulsverk den antagonistiska kraften strukturera din roman följebrev röst ylva lee lindell steven james mörkersdottir roller yttre resa ungdomsbok skräck testläsare lind & co dramaturgi harlequins författartävling 2015 miljöer faktaböcker gestaltande barnbok konsten att flirta som en gudinna peter barlach stil vanföreställning inre resa 17-stegsmodell takt feel good catrine tollström tävling hungerspelen facklitteratur konflikter förlag början kata skrivhandbok kärlek the circle bästsäljare berättarröst recension erotik författare lean lektör handling falskspel vägen framåt fantasy roman ann ljungberg historisk roman gestaltning döda poeters sällskap harlequins författartävling harlequin författartävling skrivtips historisk kärleksroman kärleksroman struktur pia lerigon romance skrivdrömmar pias skrivtips podd skrivarpodd boktips bokrecension historical romance bok johannes vivers harlequin pias strukturmodell dubbelspel bokrelease mål bestseller covid-19 romanstruktur tema karaktärer corona vägen framåt till ett friskare liv efter covid-19 pinch point bokens handling the bestseller code bihandling gestalta skrivpodd skönlitterärt anslag perspektiv marcus olausson redaktör plot point jodie archer film skriva böcker mariette lindstein harpercollins korrekturgranskare katametoden pacing skrivarhandbok genre hinder konfliktupptrappning harpercollins författartävling tempo bli utgiven simona ahrnstedt filmmanus bokmanus blogg eurovision song contest målgrupp romantisk komedi osynlig berättarröst författarskap tillbakablick skrivprocess längd avatar novell research agenter vardagligt språk stieg larsson nobelpriset i litteratur svenska skrivbloggpriset frida skybäck release huvudhandling lyckas med din gestaltning boktugg novellantologi screen writing dialog skriva filmmanus character arc hunger games hitta början harlequin författartävling 2015 allt hopp är ute elisabeth akteus rex vågspel ordberoende förlag twist veronica roth story engineering hjärnan spänning bokens tema skriva facklitteratur sekten på dimön topic vuxenlitteratur känslor john yorke agenturer akademiskt språk outliner antagonist strukturmodell valet öka drivet i din berättelse skrivblogg förväntningar berättare skiftande perspektiv theory if mind vingar av rök koncept på denne grund godmorgon världen sanning med modifikation national treasure svåra ord skrivartips storytel k.m. weiland dagny carlsson dave eggers bones vinst traditionellt förlag style den normala världen ljudboksgalan i havet finns så många fiskar korrekturfel george rr martin bonnier förlag flickvänskontraktet hype lust & löften ll-förlaget ämne arne dahl karaktärsdrag miljöbeskrivning enkelt scener stella cameron håll rollen fatta eld livet leker into the wood anna jansson kuliss böcker kontrakt med läsaren raeanne thayne malva b. innehåll oraganiskt skrivande litet förlag franskt band the writers little helper aristoteles bibliografi the charm school petra mede filmrättigheter högtider permakultur manuspitch flickan med silverhåret susanne ahlenius komik mina böcker instagram skröna inledning skrivarpodden refusering mathew l tocker igenkänningsfaktorn skriv en bestseller hierarkier hemsida skrivregler sommar camilla davidsson historieberättare pär åhlström vilseledning steven pinker sofia ymén fånga läsaren miljön humor anna bågestam ryltenius henrik fürst redigering podcaster högskoleprovet medveten författare rättigheter spex flicka försvunnen stockholm adjektivsjuka tonalitet lögn julia london udda tempus elementary känn dina karaktärer beskriva voice plot goal lars wilderäng som eld the screen writer's workbook fackböcker anna keiler buzz kapitel niklas engdahl buskap sex liknelser story trumps structure lucy dillon förlagssytem rutin skräcknoveller en oberoende kvinna logik undertext litterärt #skriv2016 rollup e-bok mallar poesi litterära agenturer skrivarhandböcker janice hardy stilistiska särdrag kristina svensson pocket writers little helper ansats fanta sveriges bästa skrivblogg fifty shades of gray stand up förbeställ anders hansen dagen f inramning katarina bivald skrivfest vändpunkt story structure architect anders blomström mittpunkt vinter kroppsspråk manus skrivglädje richard dawkins säljkurs fällor jul klimatriksdag tempväxling läsupplevelse lisa cron kursportal författarkurs syfte jenny dahlberg komedi coach så överlever du en refusering redigera bok stitcher högskoleprovets orddel rabén & sjögren intrig synlig berättarröst antologi debutera fokus nacka hybridförlag allvetande pia stockholms körförbund huvudperson nordland filmanalys robin dunbar skatt förlagsekonomi word höstsol överraska dina läsare the definite guide to screen writing jan arnald personlighet adlibris skapa en mall frida arwen roslund in media res rytm danny alegi books & dreams prissättning skriva god jul lyckostunder språk catharina ingelman-sundberg gestaltande miljöbeskrivning städning introvert minnen av dig kriminalroman understanding show don't tell harry potter olof röhlander direkt miljöbeskrivning james v smith jr ansatsen pitch sandemo dödlig åtrå lynda woodruff författarkväll 100 första orden debutroman johan arvidsson expert föreläsning justin timerlake victoria lynn schmidt eldskytten slut vår pensionatet vid världens ände skrivmingel förläggare matthew l jocker så skapar du en bra tvist robert sapolsky frdia arwen rosesund författarförbundet påsk specifik sören bondesson studie love actually kuleshov-effekten
Nyttiga råd och klargöranden som du skänker oss gratis
Berättande contar gestaltning.
Undrar om man ändå inte måste ha berättande avsnitt i en roman. Och i dialogen framträder ju den "levande" personen som blir alltmer levande ju mer man skriver.
Hur ska man t ex kunna gestalta beskrivningen av en vacker vårdag: ute blåser sommarvind, göken gal i högan lind.
Skickligt berättande kan inte överskattas.
Är gestaltande ändå inte en modegrej i författarvärlden?
3 september 2017 10:29:39
Bara en sak jag funderade på i sista exemplet. Robin själv kan väl inte se att huvudet nästan inte stack upp över pannkaksstapeln? Möjligen kan hon märka att hon inte ser vad som händer på andra sidan högen av pannkakor. Förstår du vad jag menar?
Kram Pia
27 augusti 2017 16:17:13